Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han själf, sa han, efter han inte kunde få mig.
Och därföre kom han nu hit som din böneman.
Men när han såg, hur allt gick dig väl an,
be-gynte han ynka sig, att jag snart skulle få en
större devotion åt en annan än åt honom —
ändock han skattade dig förmer än sig själf och
drog hädan, att du inte skulle tro honom gå dig
i vägen. Jag log öfverljudt åt honom, att det
var han, som nu ville gifta bort mig, men då tog
han illa vid, så jag måtte trösta honom och säga
— att du Niels är ändå Niels, och hur Gud styr,
så lär den han korar till min herre få dig lika
hjärtans kär som jag! Och då vardt han tillfreds.
Men om kvälln, när han sade farväl, blef han
melankoliskare igen, så jag måtte springa efter
honom hit i gången och säga honom allt andra
resan. Ty jag var själf så glad, ändock jag inte
visste hvarför, att jag hade ondt att se hans sorg
och afsaknad.“
Wiwalt hade sjunkit ned på bänken och stödde
pannan i handen.
“Gud förlåte mig alla onda tankar", sade han
sakta, “och allt det jag gjort dig, som aldrig kan
förlåtas!"
“Jag förlåter", hviskade hon.
“Vet du så, hvem du förlåter?"
“Dig!" svarade hon.
Han teg och stirrade slött framför sig utåt
golfvet, där regnvattnet, som runnit ned ur
glug-garne, blänkte i lyktskenet och sökte sig väg i
smala rännilar mellan de ojämna tegelstenarne.
Han försökte tala, men han hade ingenting att
säga, han försökte tänka, men han kunde ej. Det
föreföll honom, som hade han här gjort något
mera än allena passat sin fortune och befallt Gudi
resten, men han . . .
"Och nu reser du?" frågade hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
