- Project Runeberg -  En lyckoriddare. Berättelse från 1600-talet /
239

(1907) [MARC] Author: Harald Molander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rättnunnas slog du mig i halsen, att min kärlek
är apspel, och att jag därför vill min kos. Så
tör jag spörja innan jag drager hän, hvad slags
spel du själf dref med Kaggen den natten, innan
han förreste ?tt
“Jag .. .?"

“Rätt du, och här i gången! Ty jag stod
själf därofvan i vindeltrappan och såg honom sitta
här på bänken och klynka, medan du stod
framför och chariserade honom med både löskande
och kärliga ord."

Hon teg ett ögonblick, såg förvånad på honom
och skakade på hufvudet, innan hon svarade.

“Gud förlåte mig, om hvad jag då gjorde
och sade skall tydas till skörhet och falskt
hjärtelag!"

“Jag vånnar det kunde tydas annorledes!
Och därför sade jag till mig själf, att jag var
viller och såg spöken . . . Men du nekar för
intet!"

“Hör mig!" sade hon. “Och låt oss sedan
skiljas, efter så skall vara, utan onda ord.
Alltsedan barndomen har jag haft ingen så kär som
Nielsen, näst far och mor och moster, men någon
älskog vet Gud att det aldrig varit eller kunde
blifva heller. Ty af hans tokota amour, som än
var skämtan och än hjärtats anfäktelse, kunde
ingen tid annat komma än spott och jämmer —
hade jag än besvarat hans affektion, som varit
mer än ogudaktigt, efter vi äro syskonbarn."

"Efter . . . I . . . ären ..." stammade Wiwalt.

“Men i alla svåra och knutiga saker har han
varit mitt råd, och i all bedröfvelse min tröstare,
så att han kunde fast narra mig att le, när jag
grät. Och Bilden stod han emot med allt gewalt.
Ty han hade devovererat sig därhän, att han
skulle skaffa mig en man, som vore bättre än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhlyckorid/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free