Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
fast vid, att stenens tornaq hade befallt honom gå mot
norr, och så gingo de mot norr under Tuktuqgdjung, Renen
— de stjärnor vi kalla Stora Björn.
Ingen europé skulle ha kunnat tillryggalägga tio kilo-
meter om dagen över detta kaos av is och skarpkantiga
snödrivor; meén dessa två visste precis den vridning på
handleden, som lirkar släden runt en iskägla, den knyck,
som behändigt lyfter den ur en isränna, och på pricken
den kraft, som behöves för att med ett par lugna stötar
av spjutspetsen göra en stig möjlig, där allt ser hopp-
löst ut.
Flickan sade ingenting, utan böjde sitt huvud, och den
långa järvskinnsfransen på hennes hermelinsluva fladd-
rade kring hennes breda, mörka ansikte. Himmelen över
dem var djupt t, övergående i rödbruna
band vid horisonten, där de stora stjärnorna brunno som
gatlyktor. Då och då rullade en grönaktig våg av norr-
skensflammor över det höga himlavalvet, vecklade ut
sig som en flagga och försvann, eller sprakade en meteor
från mörker till mörker, dragande bakom sig en skur av
gnistor. Så kunde de få se isfältets yta med åsar och fåror
krönt och galonerad med underbara färger: rött, koppar och
blåaktigt; men i det vanliga stjärnljuset antog allting en
enda frostgrå färgton. Isflaket hade, som man kanske
erinrar sig, piskats och pinats av höststormarna, till dess
allt var som en frusen jordbävning. Där funnos klyftor
och raviner och hål, som liknade grustag, grävda i isen,
block och kringspridda stycken, som hade frusit fast vid
isfältets ursprungliga yta; fläckar av gammal svart is,
som hade av någon storm blivit nedpressad under isfältet
och åter hävts upp; runda rullstenar av is; sågtandade
isytor, som hade utskurits av den snö, som flyger för vin-
den, samt utgrävningar, där tio till femton hektar lågo
fem till sex fot lägre än det övriga isfältets plan. På kort
avstånd skulle man ha kunnat taga isstyckena för sälar
eller valrossar, kullstjälpta slädar eller karlar på jaktfärd
eller till och med för den stora Tiofotade Vita Spökbjör-
nen själv; men trots dessa fantastiska skepnader, som
allesammans syntes i vilket ögonblick som helst kunna
ta liv, hördes ej minsta ljud eller det minsta svaga eko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
