Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
företagsamhet, skrev ut en ny revers åt Wilhelm på
tiotusen och samtidigt löste in den gamla. Och fortfarande
var han ganska kry, åtminstone i Wilhelms sällskap.
* #
•
Det gick ytterligare ett år då och då, och Wilhelm,
som numera trodde sig vara åtminstone för långa tider
vigd vid sina stadiga om också ej klanderfria
ungkarlsvanor — vem kastar första stenen på vår samvetsgrant
kallbadande Herkules? — han blev 30 år 1847, om
minnas rätt, och nu hade han tjuguåttatusen på banken
och fortfarande en ny revers av gubben Johanson på
tiotusen: gubBens företagsamhet härvidlag tycktes ha
kristalliserat, till både belopp och betalningssätt, i den
form som för många år sedan gjordes i ordning av
Wilhelm i ett anfall av dåligt humör.
De gemensamma bricksupéerna fortforo oförtrutet, men
kuskens hustru hade aldrig lärt sig trivas i de nya
bomullsklänningarna, hon sydde om dem åt sina barn,
uppträdde merendels i något som liknade skurtrasor
inomhus — men fin och modern utomhus — och slarvade
med mattiderna. Hon hade det ganska bra hemma, hon
behövde inte extraförtjänsten längre, och hennes nit
svalnade undan för undan, utan att Wilhelm egentligen
kunde- eller ville säga till henne något allvarligare ord. Hon
var gammal i gården och var en hygglig människa liksom
hennes man. Hon märkte ju själv en del av vad som
brast, och begärde bäst det var att få sluta i brist på
tid.
Nu blev gubben Johansons husliga begåvning myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
