Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
nu mer än vanligt hågad och påpasslig för gemensam
bricksupé med efterföljande grogg. Gubben hörde
intresserat på om träffar, dubléer och bomskott, om
långrevar i laxöringstjärnarna med fisk på varenda krok,
och annat sådant, men småningom kom Wilhelm
underfund med att han mest spetsade öronen för att få höra
var Wilhelm legat över och så vidare.
En gång fortsatte Wilhelm ämnet med ett par muntra
ord. Gubben blev pigg och vaken, tog sig strax en ny
grogg och började berätta något motsvarande från sin
ungdom. Härefter var gärdet uppgivet och Wilhelm,
som ej alls var hågad att kompromettera kvinnliga
vänner, började en smula avvika från dessa sina vanor, ty
han ville numera mycket gärna göra gubben till lags och
hade för övrigt det intrycket att gubben skulle pålitligt
ta hemligheterna med sig i graven, och det kanske ganska
snart. Det blev på sätt och vis duetter enligt det Bell’
manska förspelet: »drick ur ditt glas, se döden på dig
väntar» — men hållna i ett milt och ofarligt andante.
Gubben var nog inte bortskämd som han hade haft det
ställt i alla år — funderade Wilhelm.
Denna fundering fäste han dock mindre vikt vid än
den kanske förtjänade — han råkade mera tänka på att
duetternas ifrågavarande tonart tycktes ju inte gå så
bra ihop med någon plan å gubbens sida att få Wilhelm
till måg. Och han fann nu frågan om gubbens
huvudsakliga planer bli än mer förmörkad och tilltrasslad.
Och mörkret skingrades ej då gubben redan 1844, utan
någon som helst uppfordran och med en förbluffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
