Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. I - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII.
»De lustiga bröderna», var ett litet värdshus vid vägen,
och dess skylt, som föreställde tre lustiga sällar, vilka ökade
sin munterhet med lika många muggar öl och
penningpungar, svängde och gnisslade på sina hakar på andra sidan
vägen. Som de resande denna dag hade märkt många
tecken till, att de närmade sig kapplöpningsplatsen, såsom
zi-genarläger, kringvandrande förevisare av flera slag samt
tiggare och lösdrivare av alla grader, vilka samtliga styrde
kosan åt samma håll, var mr Codlin rädd att finna
värdshuset upptaget, varför han påskyndade sina steg och gick
i jämn trav oaktat den börda, han hade att bära, tills han
uppnådde värdshuströskeln. Här hade han den
tillfredsställelsen att finna, att hans farhågor voro utan grund, ty
värden stödde sig mot dörrposten och betraktade sömnigt
regnet, som nu hade börjat falla stridare, och intet
ringande i den spruckna klockan eller larmande rop och
bullersamma visor gåvo tillkänna, att några gäster funnos där
inne.
»Alldeles ensam?» sade mr Codlin, i det han satte ned
sin börda och torkade sig i pannan.
»Alldeles ensam ännu så länge», svarade
värdshusvärden, »men vi få nog flera gäster i kväll. Hör hit, någon av
er, gossar, bär in den här teatern i ladan. Skynda er in
ur vätan, Tom; det brinner en flammande brasa i köket,
det kan jag säga er.»
Mr Codlin lydde villigt och fann snart, att värdshusvärden
icke utan skäl prisat sina förberedelser. En väldig brasa
brann i spisen och dånade uppe i den vida skorstenen med
muntert ljud, vilket en stor jättekittel, som bubblade och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
