Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hopp och högljudt skällande kunde gifva sin
glädje tillkänna, lade han sig ned för Eriks
föt-ter och endast gnälde och kved, något som på
den unga främmande vidskepliga kvinnan gjorde
ett mycket starkt och pinsamt intryck.
I tamburen återupprepades
välkomsthälsningarna, och nu begåfvo sig de unga tu upp till
det rum, som fröken Hanna gjort i ordning for
dem. Detta rymliga och soliga rum — i strid
mot nutidens brokiga och mångskiftande smak
enkelt, men kokett möbleradt — låg mot
trädgården. Fönstren stodo öppna och ett guldskimrande
grönt ljus strömmade in i rummet. En varm
sommarvind lyfte sakta de hvita gardinerna, de svälde
som segel, höjde sig, sänkte sig åter och viftade,
tyktes det Helena, ett friskt, ett svalt
välkommen. Rummet doftade af blommor och af
snygghet. Dånet från forsen fylde det med ett
enformigt söfvande sus.
Knappast hade Erik stängt dörren efter dem,
innan Helena med ett uttryck af ångest föll
honom om halsen.
— Erik! Erik! Jag är rädd här. Man
håller inte af mig, jag är ej din syster Hanna
välkommen. Jag känner det, jag känner det inom
mig, det tjänar till intet att du försöker
öfver-tyga mig om motsatsen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
