Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Engelbrekt Engelbrektsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Engelbrekt Engelbrektsson. 301
skattebönders knot. Frälsemän fingo kallas i krig, men bäst
vore att icke låta det komma till krig, så kunde deras
missnöje öfver mistade förläningar lättare tyglas. Småningom
skulle så de tre rikena varda ett mäktigt rike, hvars kungamakt
icke hvarken Holsteins grefvar eller Hansans städer skulle
våga trotsa. Och de tre rikena skulle aldrig mera tömma
sina krafter i inbördes strider.
Det svåraste hindret för denna sammansmältnings
framgång trodde Margareta vara de svenska stormännen - men
hennes efterträdare fingo märka, att det var den svenske
bonden.
»Var heldre fri än annans träl
så länge du kan dig röra»
manar biskop Thomas sina landsmän i »visan om Engelbrekt
och Karl Knutsson»; för lag och frihet drog allmogen man
ur huse med Engelbrekt, med Sturarne, med Gustaf Eriksson
ja med ännu många andra frälsemän, hvilka höjde det
fosterländska baneret emot tyska unionskungar, följda af danska,
tyska och svenska stormän.
Erik af Pomern, som af Margareta medfördes till
rådsmöten i nordens tre riken och på hennes begäran hyllades
som konung, för Sverige vid Mora stenar, härstammade
genom sin mormor från den danska, genom sin morfars mor
från den svensk-norska kungaätten. Han förmäldes med en
engelsk kungadotter, och fostermodern sparade icke på goda
råd i regeringskonsten. Men hon regerade helst sjelf, så länge
hon lefde. Sedan skulle Erik deran. Hvad han först
åstadkom var ett krioj med holsteinska furstehuset om Slesvig, ett
krig som ständigt fortgick och tidtals utsträcktes till krig
med en del af hansestäderna. Med en oförliknelig loj het lät
han allt gå på sin hals, Men bland de principer, han
verkligen uppehöll, voro utlemnandet af svenska slott och län åt
danskar och tyskar samt bagatelliserandet af bönders
klagomål öfver fogdar. Så åstadkom han en folkresning i Sverige.
Marsk och drotsete hade under hela århundradet saknats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
