Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. Undervisning och vetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERVISNING OCH VETENSKAP.
515
liga öfverhufvud, som jämte »senaten», bestående af innehafvarne af en högre aka-
demisk grad, utöfvar domsrätten öfver de akademiska medborgarne; vidare de fyra
fakulteterna, visserligen icke öfverallt likformigt och fullständigt utbildade, med egna
föreståndare, eget sigill och själfständig ekonomisk förvaltning.
Vid sidan af fakulteterna existerade emellertid inom universitetet äfven mindre
korporationer, de redan omnämnda kollegierna eller Bursen, som dels framträda
som mer eller mindre beroende af enskilda fakulteter eller nationer, dels som med
dessa koordinerade medlemmar af korporationen i dess helhet. Så t. ex. hade de
olika ordnarne egna ordenshus för sina medlemmar; dessa förblefvo ordensbröder,
men voro samtidigt akademiska medborgare. De åhörde hufvudsakligen eller uteslu-
tande sina ordenslärares föreläsningar, men deltogo i universitetets offentliga disputa:
tioner och förhandlingar. Intimare var sambandet mellan de öfriga kollegierna eller
»Bursen» och universitetet, ehuru deras ställning i enskildheter var mycket olika,
I trängre mening förstod man
med kollegier sammanslutningar
af magistrar, som, alla af ung-
karlsstånd, hade sin gemensam-
ma bostad i ett därtill bestämdt
hus under iakttagande af sär-
skilda statuter och föreskrifter,
hvilka vanligen kommo kloster-
reglerna nära. Däremot voro
de s. k. »Bursen» ursprungligen
afsedda för studenterna och be-
stodo dels af större, på dona-
tioner grundade anstalter, dels
innehades de för egen vinnings
skull af magistrar och baccalau-
reater. Priserna och hvad man
erhöll i utbyte voro olika, hvarje
student kunde alltefter sina
medel skaffa sig ett bättre eller
sämre underhåll. Äfven föreläs-
ningar höllos i dessa »Bursen»,
och framför allt meddelades Föreläsning af en italiensk lärd under 1400-talet.
yngre lärjungar med bristande för- Miniatyr i Königl. Kupferstichkabinett i Berlin.
kunskaper formlig undervisning.
Universitetens studieplaner ordnades ursprungligen efter år och icke på terminer.
Studieåret räckte från höst till höst, men afbröts af ferier, längre sådana i rötmånaden,
kortare vid jul, påsk och pingst. Dock låg ej heller under ferierna all verk-
samhet vid högskolan nere, utan i regel voro endast de ordinarie föreläsningarne
inställda, enskilda föreläsningar, disputationer och öfningar förekommo äfven under
ferierna. Under loppet af 1400-talet infördes indelningen af året i två studieterminer,
så som bruket är ännu i våra dagar.
De medeltida universiteten voro till sin karaktär mycket olika de moderna, i det
de åtminstone till en början och i allmänhet icke hade till ändamål att befrämja
forskningen eller att utbilda de studerande till bestämda yrken. De voro under
medeltiden och ännu längre läro- och bildningsanstalter, liksom en högre fortsätt-
ningskurs till skolorna och skilde sig från dessa genom att förläna akademisk grad,
hvarigenom den graderade erhöll befogenhet att själf metldela undervisning vid uni-
versitetet. En dylik grad kunde man förvärfva inom flere fakulteter efter en viss
bestämd rangordning. Den lägsta fakulteten var artisternas, under det att den teolo-
giska gällde som den förnämsta. Närmast den sistnämnda stod den juridiska, där-
näst den medicinska. Rangordningen mellan de hvarandra öfverordnade fakulteterna
motsvarar de olika grader af den vetenskapliga utbildningen, till hvilka man i tur och
ordning kunde uppstiga. Inom hvarje fakultet åter funnos tre olika grader: lägst bacca-
laureus, därnäst licentiat; den högsta graden kallades hos artisterna vanligen magister,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
