Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. Undervisning och vetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514 W. FRIEDENSBURG, MEDELTIDENS SLUT.
rättades af rådet ett formligt universitet, i det 21 magistrar konstituerade sig till
ett dylikt och valde en rektor. Det var mindre att betrakta som en ny skapelse än
som en sammanslutning af de redan existerande lärokurserna, hvartill kom den genom
påfligt privilegium förlänade rättigheten att utdela akademisk grad.
I Erfurt, en annan gammal härd för många olika vetenskapliga sträfvanden i
Tyskland, utverkade rådet år 1378 af den i Avignon residerande påfven Clemens VII
en bulla med tillstånd att upprätta ett universitet och år 1389 en liknande af påfven
Urban VI i Rom. 1392 öppnades läroanstalten, hvilken i hufvudsak var grundad på
prebenden, tillhörande de erfurtska kollegiatkyrkorna S:t Maria och S:t Severus.
Härmed syntes behofvet af universitet i Tyska riket för en tid framåt fylldt.
Under de två följande generationerna uppstodo endast tvenne nya dylika. Det första
år 1409 i Leipzig, grundadt af de tyska akademiska medborgare, som utvandrat
från Prag, till följd af att den böhmiska nationen på ett otillbörligt sätt gynnades.
Tio år senare (1419) erhöllo de tyska Östersjölanden sitt första universitet i Rostock,
där man särskildt bedref juridiska studier. Men under den tredje fjärdedelen af
1400-talet uppstodo icke mindre än sju nya högskolor i olika delar af riket. Början
göres af Greifswald, där en rik borgare i staden, Heinrich Rubenow, måste anses som
universitetes egentlige grundläggare (1456). Samtidigt hade härskaren öfver de »främre
landen», Albrekt, broder till kejsar Fredrik III, trätfat anstalter till grundandet af
ett universitet i Freiburg i Breisgau, och som konkurrent stiftades år 1459 univer-
sitetet i Basel, hvilkets utveckling dock icke motsvarade förväntningarne. Och redan
nu hade påfven Pius II gifvit hertig Wilhelm af Bayern tillåtelse att upprätta en
högskola i sina land; den öppnades 1471 i Ingolstadt. Härpå följde år 1473 uni-
versitetet i Trier, för hvars upprättande man redan 1450 sökt och erhållit en påflig
bulla, samt 1476 ännu en rhensk högskola i Mainz. Dessa båda stiftelser inneburo
dock föga mer än en sammanslutning af redan förefintliga artistiska och teologiska
skolor till en korporation med rätt att förläna akademisk grad. Däremot grundades
1477 ett verkligt nytt universitet i Tubingen af grefve Eberhard af Wiirttemberg. I sam-
band härmed må omnämnas, att tvenne skandinaviska universitet vid samma tid upp-
stodo, i Uppsala år 1477 och i Köpenhamn år 1479; det senares organisation var
starkt påverkad af högskolan i Köln, som dittills med förkärlek uppsökts af nord-
borna.
De sista i Tyskland under medeltiden grundade universiteten tillhöra redan 1500-
talet. I de båda nordtyska kurfurstendömena gjorde sig slutligen behofvet af en
inhemsk* högskola gällande, och år 1502 uppstod en sådan i Wittenberf; för Kur-
Sachsen, 1506 i Frankfurt a. d. Öder för de markiska landen. Wittenberg är det första
tyska universitet, som icke upprättades på grund af påflig sanktion, utan på grund
af ett kejserligt privilegium. Dock bekräftade en påflig legat rättigheten att utdela
akademisk grad inom teologien och den kanoniska rätten, och sedermera förlänade
äfven påfven de sedvanliga företrädesrättigheterna åt högskolans medlemmar.
I fråga om inflytande och betydelse kunde de tyska högskolorna under medel-
tiden visserligen icke mäta sig med de berömda, äldre universiteten i Frankrike och
Italien. Den, som sträfvade högre och hade de nödiga medlen, afslutade sina studier
i Paris eller Italien, sedan han först inhemtat grunderna till sin bildning vid de in-
hemska högskolorna. Härvid häfdade Paris alltjämt sin rangställning i fråga om
teologi och filosofi, under det att de italienska skolorna, såsom Bologna, Padua,
Pavia m. fl., utöfvade ett bestämmande inflytande på utvecklingen af de nyare veten-
skaperna, den romerska rätten och den klassiska litteraturen. Ofta bemödade man
sig också vid grundandet af en ny högskola att tillförsäkra denna lärokrafter från
de gamla berömda lärosätena.
Som af vår kortfattade öfversikt framgår, hade hvarje universitet sin egen karak-
tär och sina egna öden, men det oaktadt äro organisationen och verksamheten vid
samtliga europeiska högskolor i sina grunddrag väsentligen ensartade. Öfverallt
återfinna vi dessa kyrkliga och världsliga privilegier, som lärare och lärjungar åtnjöto,
befrielsen från afgifter och från den landsherrliga j urisdiktionen, den vanligen kyrk-
liga inspektionsmyndigheten, som öfvervakar att därtill ovärdige icke erhålla befo-
genhet att undervisa, den i allmänhet på ett hälft år valde rektorn, högskolans egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
