Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. Undervisning och vetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERVISNING OCH VETENSKAP.
513
Trädgårdssidan af S:t Johns college, universitetet i Oxford.
Efter fotografi.
beträffar, faller inom den tid, då de båda tiggarordnarne hade sin ständiga represen-
tation i Oxford, d. v. s. sedan andra hälften af 1200-talet.
Under loppet af de 13:de och 14:de århundradena ökades högskolornas antal betyd-
ligt. Nya sådana uppstodo i Frankrike, Italien, på den pyreneiska halfön, slutligen
äfven i Tyskland och där först i rikets östra del, där afståndet till Paris var störst.
Det äldsta universitetet på rikets område upprättades år 1347 i Prag under den
högt bildade kejsar Karl IV:s regering. Det stiftades i samband med den förnämsta
skolan för det böhmiska prästerskapet, som redan länge egt bestånd vid ärkebiskops-
sätet. Artisterna skaffade man bostäder genom att inrätta ett kollegium (collegium
Caroli), under det att teologerna förseddes med prebenden. Dessutom skänkte
konungen äfven dem ett hus, och år 1373 erhöllo juristerna ett dylikt, sedan de
föregående år sammanslutit sig till en särskild korporation. Senare finna vi äfven
medicinarne i besittning af ett eget hus.
Kort tid efter Böhmen erhöll äfven Polen ett universitet, grundat år 1366 i Krakau.
Ett år tidigare hade emellertid redan det första universitetet på tysk mark uppstått,
nämligen i Wien. Dess stiftare var hertig Rudolf IV, hvars snart inträffade död
dock hindrade den unga högskolan att uppblomstra. När den först på 80-talet in-
trädde i en period af ny lifaktighet, hade liknande anstalter redan grundlagts i det
inre af Tyska riket liksom i dess västra provinser, i det högskolor nästan samtidigt
uppstått i Heidelberg, Köln och Erfurt. Att tyska högskolor på detta sätt uppblom-
strade sammanhänger med den omständigheten, att universitetet i Paris vid denna
tid råkat i oenighet med konungamakten i fråga om den påfliga »obediensen» och till
följd häraf öfvergifvits af talrika lärare och lärjungar. Så t. ex. kom den från Hes-
sen bördige magister Henrik af Langenstein, vid denna tid en af de mest framstående
lärarne, i Paris, till Wien, och under hans öfverinseende återupprättades Rudolf IV:s
stiftelse efter parisiskt mönster. Äfven den heidelbergska högskolans andlige grund-
läggare (1385) var en magister från Paris, Mattias af Inghen.
Redan länge hade Köln varit ett hufvudsäte för tysk vetenskap: i dess talrika
stifts- och klosterskolor blomstrade artistiska och teologiska studien År 1388 upp-
Världshistoria II.
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
