Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. Privatlifvet under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRIVATLIFVET UNDER MEDELTIDEN.
503
Tornerande riddare som barnleksak.
Snideri i K. K. Kunsthistorisches Hofmuseum i Wien.
vägrade man ofta
ogifta handtverkare
att upptagas bland
mästarne inom yr-
ket, och principiellt
voro ungkarlar ute-
slutna från stadens
råd. Vid valet af
maka spelade nä-
stan ännu mer än
i våra dagar mate-
riella hänsyn en
roll, och endast
sällan var kärlek
en bestämmande
faktor; ett äkten-
skap kom då för
tiden icke lätt till
stånd utan affärs-
mässiga bevekelse-
grunder eller släk-
tingarnes mellan-
komst. Det oaktadt
saknas ingalunda exempel på ett ömt och känslofullt samlif och en af motgångar
pröfyad sammanhållning mellan de äkta makarne.
Äktenskapet ingicks under traditionella former: högtidligt frieri, äktenskapsaftal,
afslutande af ett bestämdt fördrag angående hemgift och morgongåfva, vidare för-
lofning, som skedde genom handslag inför släktingarne samt påsättande af ringarne.
Det första bilägret försiggick vanligen i brudens hem; påföljande dag öfverräckte
den unge äkta mannen morgongåfvan, paret företog, åtföljdt af släktingar och vänner,
kyrkogång, hvarefter de nygifta hemfördes till sitt eget hus. Bröllopsfestligheterna,
till hvilka man inbjöds af särskilda bröllopsbjudare, räckte stundom under flere
dagar och egde ofta rum först någon tid efter vigseln. Borgarhustrun under den
senare medeltiden framstår i öfvervägande fördelaktig dager; hon var duktig och
arbetsam, hemma i husets och kökets angelägenheter, kunnig i kvinnliga arbeten
och ofta äfven i musik, alltigenom af godt förstånd och sund läggning, om också
mindre ofta begåfvad med högre andliga intressen.
Äktenskapen voro under den senare medeltiden ofta mycket barnrika, ehuru en
rätt betydande bråkdel af barnen afled vid späd ålder. Födelse och dop gåfyo
anledning till en alltjämt stegrad lyx i fråga om festligheter, besök, presenter, mot
hvilken myndigheterna flerstädes inskredo genom att begränsa antalet faddrar. Lek-
saker saknade barnen icke; för flickan var redan vid denna tid dockan den käraste
leksaken, gossarne roade sig med bollar, blåsrör, käpphästar, leksaksvapen o. s. v.
Liksom i skolan var äfven i hemmet tukten sträng. Man lade stor vikt vid att
bibringa det uppväxande barnet goda seder och ett anständigt uppförande. Mot
slutet af medeltiden komma äfven uppfostringsböcker i bruk. En dylik, afsedd för
döttrar, författade bl. a. den franske riddaren de la Tour-Landry, hvilken år 1498 i tysk
öfversättning trycktes med titeln Des Ritters von Thurm Buch von den Exempeln der
Gottesfurcht und Ehrbarkeit.
I fråga om dagens indelning afvek den senare medeltiden från vår tid framför
allt därigenom, att man började dagen mycket tidigare. Redan kl. 4 eller 5 lemnade
man såväl sommar som vinter bädden och började arbetet i verkstäderna eller på
fältet; domstolarnes och ämbetsverkens förhandlingar liksom rådssessionerna och
skolundervisningen togo sin början kl. 6, endast om vintern stundom kl. 7. Redan
kl. 10 eller 11 f. m. intog man middagsmåltiden, hvarpå de offentliga ärendena samt
skolundervisningen åter upptogos kl. 12. Kl. 4 eller 5, för det mesta antagligen kl. 6,
framsattes kvällsvarden, och kl. 9 gick man till sängs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
