Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Den jordbrukande befolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN JORDBRUKANDE BEFOLKNINGEN.
481
migheten af bondeståndets ekonomiska grundvalar. Bönder (rustici) voro enligt den
allmänna uppfattningen de, som på ofri grund brukade jorden, vallade kreaturen,
och som hade sitt uteslutande lifsuppehälle af landtbruket. De s. k. högre stånden,
inbegripet det i kraftig uppblomstring stadda köpmansståndet i städerna, betraktade
bonden som ekonomiskt mindrevärdig, som »fattigt folk», ett uttryck, som snart
blef ett gemensamt
namn för och lik-
betydande med bön-
der. Af större vikt
var väl bondestån-
dets lägre bildnings-
nivå, jämförd med
de öfriga ståndens,
och ju rikare och
mera omfattande
bildningselement de
öfriga klasserna
kommo i åtnjutande
af, dess djupare
blef klyftan, som
skilde dem från
bönderna.
Härtill kom, att
bondeståndets ma-
teriellt som rättsligt
gynnsamma ställ-
ning i längden icke
kunde upprätthål-
las. Redan befolk-
ningens naturliga
tillväxt inverkade
här menligt, detta
så mycket mer, som
utvandringen mot
öster upphörde och
städerna dessutom
intogo en mera ut-
präglad särställning
gentemot landsbyg-
den. Då nu bonde-
hemmanet icke tillät
en alltjämt fortsatt
delning och intensi-
teten af landtbruket
ej eller kunde
nämnvärdt ökas, så
uppstod på lands-
bygden ett allt tal-
rikare proletariat,
hvilket nu togs i anspråk af jordegaren såsom i egentlig mening lifeget. Denna
utveekling gick emellertid ännu längre: jordegaren visar tendens att bringa äfven den
jordbesittande landtbefolkningen i ett liknande beroende, ja, till och med de fria ärren-
datorerna kunde icke alltid helt undandraga sig konsekvenserna af denna reaktionära
rörelse. Nya dagsverken uppkomma eller de redan existerande skärpas; öfverallt,
där det fanns anledning eller möjlighet att ändra något i de bestående förhållandena,
så skedde det till böndernas nackdel och herrarnes fördel. Principien att »luften
gjorde en till lifegen», d. v. s. att hvarje bonde måste hafva en herre, betonades med
Världshistoria II. 61
Bondelif i oktober månad (vinskörd).
Kalenderbild ur kardinal Grimanis breviarium i
San Marco-biblioteket i Venedig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
