Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kulturen vid medeltidens slut - 15. Rättsordning och rättsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KULTUREN VID MEDELTIDENS SLUT
RÄTTSORDNING OCH RÄTTSVÄSEN
En gemensam rätt och ett enhetligt rättsväsen
existerade aldrig i det medeltida Tyskland. Rätten
var mindre ett verk af en enskild lagstiftare eller en
lagstiftande myndighet, än en återspegling af det
allmänna rättsliga tillståndet. Utbildningen af rätten tog på så sätt
samma väg som den politiska utvecklingen: den gick i riktning mot
specialisering och partikularism. Vid sidan af de olika stammarnes
särskilda rätt träda vid medeltidens midt andra speciella rätter, i
det vissa rättsförhållanden samt bestämda befolkningsklasser och
stånd, slutligen äfven enstaka territorier, erhålla en särställning i
rättsligt afseende. Så uppstod länsdomstolen för tvistigheter mellan
länsherren och hans vasaller, eller mellan de senare. Här är läns-
herren domstolsledare, läntagarne domare; domen fälles i öfvereiis-
stämmelse med länsrättens bestämmelser, hvilken står i motsatsförhål-
lande till de offentliga domstolarnes allmänna landsrätt. Vidare
märkas gårdsrätterna, till hvilka undervasallerna vädjade vid sina
rättstvister. Såsom domstolsledare sitta här jordegarnes ämbetsmän,
fogden, byfogden (Schulze) eller förvaltaren (Meier); men domsrätten
innehafves af gårdens underlydande och utöfvas enligt gårdsrättens prin-
ciper. Denna gårdsrätt existerar dock vanligen endast som sedvane-
rätt, då skriftliga stadganden i allmänhet äro obekanta. Förvaltaren
frågar, hvad som i förevarande fall är gällande lag, och gårdsfolket
svarar under edlig förpliktelse. Under gårdsrätten stodo till en början
de ursprungligen ofria ridderliga vasallerna eller minlsterialerna; men
denna klass af riddare utträder sedermera ur tjenstefolksrättens
skrankor och kommer under de fria herrarnes landsrätt eller beträf-
fande sina förläningar under länsrätten.
Den märkligaste rättsliga nybildningen är emellertid stadsrätten.
Ursprungligen hade visserligen de olika klasserna inom stadsbefolk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
