Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkans betydelse och makt - 13. Pastorat och präster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KYRKANS BETYDELSE OCH MAKT
13. Pastorat och präster.
I de för länge sedan kristnade områdena väster om Elbe
hade gudstjenstordningen och pastoratsindelningen fullbordats
redan under den karolingiska tiden. Under det 10:de till det
13:de århundradet hade denna organisation fullkomnats och
öfverflyttats till kolonisations- och missionsområdena. Som exempel på en dylik
organisation kan stiftet Konstaiiz tjena, hvars utveckling nyligen på grundvalen af
de rika statistiska underrättelser, vi hafva om detta stift, blifvit föremål för en
historisk framställning, som går tillbaka till det 13:de århundradet och åtminstone i
fråga om hufvuddragen gör det möjligt att sluta sig till en bild af det 10:de -
13:de århundradet. Till utfyllnad och jämförelse har på samma grunder stiftet
Brandenburg fått tjena.
Biskopsdömet Konstanz var det största af de tyska stiften. Det omfattade 800
kvadratmil och nådde i söder till S:t Gotthard, i norr till Ludwigsburg. Ett tionde-
register från 1275 visar, att stiftet var indeladt i ärkediakonat, som sönderföllo i
diakonat, under hvilka pastorerna lydde. Pastoratens kyrkor inreddes af biskopen,
men voro i de germanska områdena i allmänhet »egna kyrkor», uppförda af egen-
domsherren på egen gård och grund. Enligt gammal tradition, som härstammade
från den germanska hedendomen, och under inflytande af de faktiskt rådande för-
hållandena utnämndes pastorn af egendomsherren, som sörjde för kyrkans upp-
byggande och utrustning. I regel fick pastorn boställe med trädgårdstäppa och
åkerjord.
Under inflytande af den cluniacensiska rörelsen i det llrte århundradet och de
följande reformerna under det 12:te och 13:de århundradet blefvo egendomsherrens
rättigheter mer eller mindre inskränkta till patronatsrätten, som dessutom endast
kunde utöfvas under öfverinseende och medverkan af biskopen. På samma gång
ökades biskopens myndighet öfver de ursprungliga privatkyrkorna, och förvalt-
ningen af alla pastorat ordnades mera likformigt. Denna kyrkliga organisation
nedifrån bildar ett motstycke till den skarpare bestämningen af den påfliga myn-
digheten öfver biskoparne och sammanslutningen af klostren i kongregationer och
ordnar.
Pastorn uppbar tionde ur det område, som tillhörde hans kyrka, och hade jämte
själavården äfven ansvaret för de med ämbetet förbundna besittningarne och rättig-
heterna. Pastorn kallades därför rector ecclesice, på tyska Kirchherr (kyrkherre)
eller också på grund af själavården plebanus, på tyska Leutpriester (folkpräst, kyrk-
präst). I icke få fall, som ökades under tidens lopp, öfverlemnade rector ecclesice,
kyrkherren, själavården till en vikarie, som erhöll en del af inkomsterna och stundom
också kallades kyrkpräst (plebanus). Pastoratet betraktades därvid som ett län
liksom redan i det 8:de århundradet månget klostergods. Ämbetet fick stå tillbaka för
godset, som var afsedt för dess utrustning.
Men i det 8:de århundradet hade donationer af klostergods reglerats i det karoling-
iska riket, i det att ett beslut af riksförsamlingen bestämde en del af godset till
utrustning af vasaller, som skulle tjena konungen i kampen mot saracenernas farliga
anlopp från Spanien. De medeltida pastoraten förlänades icke genom konungen
och afsågo icke statstjenst, utan förläningen betraktades som ett ynnestbevis af
patronus eller andra andliga och världsliga stormän. Sådana förläningar gjordes
dels till personer, dels till kloster och andra, särskildt gynnade kyrkor. Vid den
kyrkliga organisationen af de slaviska områdena anvisade Otto I kyrkotionden till
biskoparne och några kloster, särskildt Moritzklostret i Magdeburg, sojn sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
