- Project Runeberg -  Världshistoria / Medeltiden /
179

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Fredrik Barbarossa och Henrik VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE TYSKA KONUNGARNES IMPERIUM INTILL 1197.
179
Borgen Dankwarderode i Braunschweig, Henrik Lejonets residens.
erkänner, att många anspråk, som han dittills bekämpat, motsvarade tidens behof,
och att krafter stodo bakom, som man måste inordna under staten och gifva utrymme
inom staten, för att de måtte kunna finna trefnad inom densamma och icke
vända sig mot den. Fredsfördraget i Konstanz af den 25 juni 1183, hvarigenom
allt detta reglerades, medförde verkligen freden. Staden Alessandria, som anlagts för
att trotsa kejsaren, antog namnet Csesarea, som symboliserade den ära och beröm-
melse, som städerrta nu egnade honom. Barbarossa ärades här som ännu aldrig en
kejsare. Han befallde och gällde som den verklige konungen, som nådens och rättens
källa. Hans ord gaf åt de faktiskt bestående förhållandena den helgd och trygghet,
som medföljer rätten, d. v. s. den legitima verkligheten, som har sin rot i gammalt
rättstillstånd och har förmåga att skapa ny rätt för framtiden. Och de, som
hyllade honom, voro icke spillrorna af det langobardiska riket, öfver hvilka Karl
den Store skred fram, icke heller begynnelserna till medeltidens blomstring, som
kejsar Henrik II nedslog i Pavia, utan det var medeltidens blomma, det genom
penningar och vapen mäktiga borgerskapet.
När sedan kejsar Fredrik i maj månad följande år (1184) firade sina båda söner
Henriks och Fredriks myndighetsförklaring i Mainz, kommo stormän från alla land
med sina följen, riddare, sångare, förevisare, skådelystna, tiggare, gycklare, vand-
rande studenter och lärda prelater. Alla slags människor strömmade tillsammans,
och under tre dagars tid än under religiösa och allvarliga rättsliga ceremonier, än
under tornerspel, dans, sång och dryckeslag firade de med kejsaren och hans söner
en fest, hvars glans och ståt hvarken franska eller tyska sångare kunde nog prisa.
Fyrtiotusen riddare lära hafva mött i Mainz, och ännu större antal uppgifves. Säkert
är, att festen öfverträffade alla dylika fester på den tiden. Det var en utställning
till allmänt beskådande af kejsarens maktfullkomlighet och tillika ett tillfälle att än
starkare fästa mången dugande man vid hans tjenst och framför allt att för folket
och folken såsom deras blifvande herre och konung framställa den för 14 år sedan
till efterträdare utsedde sonen Henrik, som nu med sina 19 år stod i sin ungdoms-
kraft.
Mainz kunde gifvetvis icke hysa denna mängd inom sina murar, utan den vid-
sträckta slätten vid Rhen var öfvertäckt med tältläger. Men Mainz tedde sig för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:07:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/2/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free