Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
141
kunde icke aflägsnas. Det fattades regelbundna inkomster för att anställa fast af-
önade ämbetsmän. Konungen belönade de män, hvilkas tjenst han behofde, med
gods enligt länsrätten, som i det 8:de århundradet ge nom den a llmanna nod som
arabernas infall framkallade, hade nått en hastig och betydande utbredning Snart
giorde sig den föreställningen gällande, att själfva ämbetet, hvarmed et gods
var förenadt såsom förläning, äfven var en förläning. Stormännens förpliktelse
genom länseden var afsedd att förstärka den undersåtliga eden, men denna samman-
koppling af ämbeten med länsväsende förledde innehafvarne af ämbetena till ett egen-
mäktigt och trotsigt uppträdande. Det onda förvärrades på ett ödesdigert satt, da
under Ludvig den Fromme, hans söner och sonsöner upprepade strider utbroto
angående arfvets delning. I dessa strider voro konungarne nödsakade att gifva efter
or stormännens stegrade anspråk för att afhålla dem från att ofverga till motetandaiiie
Efter rikets delning i Verdun mellan Karl den Stores tre sonsöner (843) började
världsmonarkiens tre
hufvuddelar att afsöndra
sig från hvarandra: Väst-
francien eller Frankrike,
Östfrancien eller Tysk-
land och Italien. Men
delningen fortgick ännu
längre, så att vid slutet
af århundradet på Karl
HI:s (den Tjockes) tid,
som till namnet åtmin-
stone hade återförenat
hela riket, men afsattes
(887), sex delriken stodo
vid sidan af hvarandra.
I Västfrancien upphöjdes
Odo af Champagne till
konung och i Tyskland
Arnulf af Kärnten (887
-899). I gränsområdena
uppstodo eller stadgade
sig staterna Öfre Bur-
guiid (Juraområdet) och
Nedre Burgund (Proven-
ce och kringliggande om-
Kejsar Ludvig den Fromme.
Miniatyr ur en Fulda-handskrift i K. K.
Hofbibliothek i Wien.
Italien gjorde
två täflande landsherrar
anspråk på kunglig vär-
dighet och kejsartiteln.
Detta är tidpunkten,
från hvilken vår fram-
ställning skall utgå. Det
gäller att följa utveck-
lingen af stater och folk
från deras utbrytning ur
den karolingiska världs-
monarkien ända till se-
nare hälften af medel-
tiden under särskildt akt-
gifvande på den väster-
ländska världen, dess
nationella nybildningar,
dess historiska uppgifter
och dess kultur.
Stormännens strider
sinsemellan och mot
konungen ville under det
9:de århundradets sista
årtionden aldrig taga nå-
got slut i Frankrike,
Tvskland och Italien. Från sjösidan öfversvämmade saracenerna Medelhafvets och
nordmännen Östersjöns och Nordsjöns kustland. Tusenden blefvo nedhuggna och
tusenden bortsläpade i fångenskap och träldom. Ar 853 hade nordman eller
danskar som icke alltid så noga kunna åtskiljas, uppfort ett byhknande lager i
Poitou på en ö i Loire. Här sammanförde de sitt byte och sina fångar, och har for-
beredde de sina plundringståg. Härifrån trängde de ände till Tours, ochmed fasa
hörde befolkningen, att icke ens den helige Martin kunnat skydda sm grafplats frän
förstörelse och helgerån. Denna uppfattning är lika betecknande för den allmanna
upplösningen i samhället som för tidens tänkesätt, som föreställde sig det gudomliga
och öfversinnliga bundet vid sinnliga föremål och bestämda platser. Icke ens faran
för denna allmänt vördade helgedom kunde förmå människorna att glömma sina
tvister och enskilda intressen och förena sig om att förjaga de nordiska rofvarska-
rorna, som sällan öfverstego 500 till 1,000 man. .
På samma sätt satte sig nordmän tolf år senare fast pä en o i Seine hvari-
från de företogo plundringståg till staden Paris och det berömda klostret S:t Dems
där Karolinernas anherre, konung Pippin, låg begrafven. Detta ar ett exempel
bland många liknande på plundringståg af nordmännen, som ej hade utrymme
hemma för sin talrika ungdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
