Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutna folk ’grunda egna samhällen. Deras styrka växte, ju mer riket försvagades,
och då slutligen den sista resten af öfverhöghet bortföll med den ’siste kejsarens af-
sättning, reste de hufvudet i medvetande om egen styrka. Hela det västromerska
riket uppfylldes af dylika germanstater.
De hade icke varit germaner, om de icke från första stund uppträdt fientligt mot
hvarandra. Så länge det romerska riket ännu egde bestånd, stredo de ibland för
örnarne mot sina stamförvanters drakar, ibland öfverföllo de de kejserliga härarne i
förbund med dessa, ibland slogos de sinsemellan för egen räkning. Då med kejsar-
dömets fall den sammanhållande makten upphörde att finnas till, tillhörde framti -
ten den starkaste, och det var, som det visade sig, frankerna. Under långvariga,
ständigt förnyade krig underkufvade de grannarne och lyckades under Karl den Store
skapa ett välde, som sträckte sig vida öfver det mellaneuropeiska fastlandet. Men
ännu motsvarade statsskicket icke ett världsväldes kraf, och den inre söndringen
gjorde sig alltmer märkbar. Knappt hade den store fadern efterträdts af en svag
son, förrän jättebyggnaden föll sönder, och den slutliga delningen egde rum, ur
hvilken Frankrike, Tyskland och Italien uppkommo, på visst sätt äfven Spanien,
ehuru blott steg för steg under heta strider med morerna. - Germanernas stora rö-
relse mot sydväst och väster hade gjort stora delar af deras forna hemvist i nordöst
folktomma eller åtminstone folkfattiga. Där inträngde nu slaverna för att i sin
ordning lägga grunden till nya samhällen.
Till de politiska nybildningarne kommo äfven kyrkliga. Hedendomen dukade
under, och Kristi lära utbredde sig öfver hela världsdelen, först i Södern, sedan i
mellersta och slutligen i norra Europa. Samtidigt framträdde de båda makter, som
bestämde framtiden: påfve- och kejsardöme.
Allt som allt har denna period varit den följdrikaste och därigenom betydelse-
fullaste i Europas historia. Då uppstodo de tre stora folkgrupperna: romanerna,
germanerna och slaverna, och intogo de områden, som de i stort sedt ännu i dag
innehafva. Germanerna och slaverna hade sin tanke- och känslovärld, romanerna
hade den kristna tron. Ett svalg var befäst mellan den tid, som var, och forntiden.
Betingelserna voro gifna, ur hvilka medeltiden och i sin ordning den nyare tiden
kunde utveckla sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
