Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Om Idun heter det i nämda strof, att hon klädde sig i en
henne af smederna lämnad ulfpels och lyndi breytti, lek at
lævisi, litom skipti). Den hämd, som Völund under sin
fångenskap hos Niðaðr utkräfver på denne förklarar, att
Atlakvida kännetecknar Gudruns förskräckliga gärning som
»Rögners hämd». Hvad vidkommer de af Rögner och Regin
hopfogade ganderna, så är det af Völund smidda
segersvärdet en gandr i detta ords gamla mening: ett med trollska
krafter begåfvadt föremål, som han skapar under sin vistelse
i Ulfdalarne.
Ett ställe i Völundarkvida str. 5, som hitintills trotsat
gjorda förklaringsförsök, visar, att hans konst sysslade äfven
med andra trollska ting, medan han befann sig därstädes.
Stället är: lucþi hann alla lindbauga vel. De
ifrågavarande af »rödt guld» (se de föregående raderna i str. 5)
smidda »lind»-ringarne» äro, efter hvad sammansättningsdelen
lind-, linnr, angifver, ormformade ringar, som återigen äro
gand-ringar på grund af de hemliga egenskaper, som
tillskrefves ormen. Lindbaugi är en annan form för linnbaugi,
likasom lindból en annan form för linnból. Den roll, som
ormen hade i magien, gjorde honom, då han var under
trollkarlens inflytande eller i hans ego, till en gand, hvarför också
linnr, orm, kunnat tjäna till omskrifning för gandr och gandr
i sin ordning kunnat i sammansättningen Jörmungandr blifva
ett epithet till Midgardsormen. De ringar, som Völund »väl
hopsluter», äro gandringar. Själfva det rep (bast, böstr,
Völundarkv. 7, 12), hvarå han hänger de sjuhundra gandringar
han fått färdiga, synes vara en gand, ett trollredskap,
hvarmed Völund kan binda och hvarur han kan lösa vinden.
När Niðaðr’s män öfverraskat Völund i sömnen och bundit
honom själf med detta rep, frågar han dubbeltydigt hvem
som »bundit vinden» med detsamma (str. 12). På två ställen
i Völundarkvida (str. 4, 8) kallas han vedreygr, »den
stormblickande» eller »den stormförfärlige»; ordet kan hafva båda
betydelserna. Att Völund för sina ändamål äfven begagnade
sig, som Rögner, af galdersång framgår af Saxo (Hist. 323,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
