Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi skola nu sammanfatta resultaten af denna undersökning
vidkommande Rögner och därvid först tillse hvad som
säges om honom, där namnet förekommer själfständigt och
oberoende af omskrifningar, därefter hvad som säges om
honom i omskrifningar, i hvilka hans namn utgör kärnan.
Forspjallsljod skilldrar Rögner som uppehållande sig på
jordens nordligaste utkant vid den tid, då Idun var
frånvarande från Asgard. Där sjunger han galder och
sammanfogar gander (trollska redskap), medels hvilka han släpper
en förödande vinter lös öfver världen. Han är »smed», och
i hans sällskap befinner sig en eller mer än en mythperson,
som kallas Regin. (Regin kan vara singularis eller pluralis.)
Einar skalaglam, som erhöll dyrbara smiden af Hakon
jarl, talar i en lofsång till honom om de »Rögners verk»,
som fröjda honom och som måste vara de af jarlen skänkta
klenoderna.
Eilif Gudrunsson i Thorsdrapa förtäljer, att Rögner ännu
icke hade »slagit sig i sällskap» med Loke, då Thor gjorde
sitt härtåg till Geirröd.
Atlakvida förmäler, att han på någon utkräft en hämd,
med hvilken sången jämför Gudruns, då hon öfverlämnar till
Atle dryckeskärl, gjorda af dennes två unga söners
hufvudskålar.
Samtliga de i dessa ställen meddelade sakförhållanden
återfinner man i mythen om Ivaldes söner, Völund, Egil och
Slagfinn. Det fanns en tid, då de voro gudarnes vänner och
smidde åt dem dyrbara klenoder, och en annan tid, då de
omfattade samma plan, som Loke på smygvägar sökte uppnå:
att störta asagudarne och tillintetgöra deras skapelse. De
utlämna sin fosterson Fröj, den unge skördeguden, till
jättarne (se n:o 109, 112) — en åtgärd, som i likhet med Iduns
försvinnande från Asgard hänvisar på fimbulvinterns inbrott —
och de draga bort till underjordens nordligaste utkant, där
de vistas tillsammans med svanemöar, växtlighetsdiser, hvilka
likasom Idun i Forspjallsljod str. 8, måste hafva skiftat lynne
och anslutit sig till sina älskares världsfiendtliga uppsåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
