- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 1 /
664

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ulfdalarne, och således inne i Jotunheim, där gudarne voro
omgifne af fiender.

Sagan om detta äfventyr på Ivaldesönernas
utvandringståg återkommer på igenkännligt sätt hos Paulus Diaconus i
hans berättelse om longobardernas utvandring under Ibor
(Örvandel-Egil, se n:o 108) och Ajo (Völund). Hos Saxo blir
Avo-Egil, som tillhör alfernas slägt, en lågättad kämpe, medan
vanaguden Njord blir till konung Fridlevus. Hos Paulus är
sagan icke nöjd med att göra utvandrarnes store bågskytt
till plebej, utan han göres till en träl, som upptager striden
med en friboren utvald stridsman bland longobardernas
fiender. I mythen och hos Saxo har tvekampen förts med båge
och pilar och »plebejen» befunnits vida öfverlägsen sin
motståndare. Paulus säger icke med hvilka vapen striden
utkämpades, men sedan den ändat med »trälens» seger,
aflägges på en pil den ed, att longobarderna skola lösa trälarnes
länkar. Pilen måste alltså ha varit trälens segervapen. I
mythen har Ivaldesönernas tåg till Ulfdalarne gått ned till
det underjordiska Jotunheim och norrut genom det af thursar
och vidunder bebodda Nifelhel. Både hos Saxo och Paulus
spela sådana väsen en roll med i äfventyren. Hos Saxo är
det Fridlevus’ stridskamrat Björno, som släpper ett vidunder
i hundskepnad löst mot Ivaldesönerna. Hos Paulus är det
utvandrarne, som enligt deras fienders tro hade »människor
med hundhufvud» till bundsförvandter.

Björno är en asagud, och han är skildrad som bågskytt,
hvilken hyst förtroende till sitt vapen, ehuru det visade sig,
att han var Avo underlägsen i dess handterande. Bland
Asgardsgudarne omtalas blott två bågskyttar: Hoðr och Ullr.
Ull är, när detta sker, ännu icke upptagen i Asgard. Han
är, såsom förut är bevisadt (se n:o 102), son af
Örvandel-Egil och Sif; han vistas ännu i sitt föräldrahem, när
Svipdag, hans halfbroder, får af Sif befallning att uppsöka Fröj
och Fröja i Jotunheim (se n:o 102), och han följer Svipdag
troget genom dennes äfventyr på färden. Ull kan således
här icke komma i fråga — dess mindre som han annars skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:02:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/1/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free