Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
51). Tigande hafva de att mottaga sin dom, såvida de icke
ega målrunor (se n:o 70).
De döda böra komma väl klädda och prydda.
Stridsmännen medföra sina försvars- och anfallsvapen; kvinnorna
och barnen smycken, som varit dem kära. Hadesbilder af
de saker, som fränder och vänner nedlagt i grafhögarne,
medfölja de döde (Hákonarm. 17, Gylfag. 52) till vittnesbörd inför
domaren, att de åtnjutit de efterlefvandes tillgifvenhet och
aktning. Den åsyn de till tinget samlade skuggorna i det
afseendet erbjuder ådagalägger i hvad mån de efterlefvande
iakttaga den lag, som bjuder vördnad för döden och omsorg
om de hädangångnes stoft.
Många dö under förhållanden, som omöjliggöra för
fränder att iakttaga denna omsorgs plikter. Då böra främlingar
träda i fränders ställe. Det skick, hvari desse döde anlända
till tinget, visar bäst, om fromt sinnelag är rådande i Midgard.
Ty ädla sinnen behjärta de råd, som så lyda (Segrdríf. 33,
34): »Visa de lik du finner på marken den sista tjänsten, de
må vara sotdöda eller drunknade eller vapenfallna. Du skall
göra bad åt dem, som äro döda, två deras händer och
hufvud och kamma och torka dem, innan du lägger dem i kista
och bjuder dem säll sömn.»
Att borttaga blodet på en vapenfallens brynja och svärd
var emellertid onödigt. Det var icke missprydligt, att den
korade gjorde i blodig rustning sitt inträde i Valhall. Eyvind
skaldaspiller låter konung Hakon komma helt blodbestänkt
(allr i dreyra drifinn) inför Oden.
När gudarne anländt från Asgard, stigit af sina hästar
(Gylfaginning) och intagit sina domaresäten, börja
rättegångsförhandlingarna, ty de döde äro då på sina platser. Man
kan nämligen vara öfvertygad om, att deras psykopomper
icke fördröjt sin tingsfärd. Någonstädes på vägen dit hafva
hel-skorna pröfvats: de som rida till Valhall hafva då måst
stiga af. Den af Walter Scott och Jak. Grimm först
påpekade folksägnen om sådana skors behöflighet för de döda
och om en törnbevuxen hed, som de hafva att gå öfver, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
