Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emedan han hade ingen syndig gärning att förebrå sig. I den
följande strofen (20) uttalar han sin tillförsigt, att den döde
blifvit upptagen af Gauta spjalli, en Odens vän i
underjorden, och hamnat i lycksalighetsriket. (Om Gauta spjalli se
längre fram. Uttrycket passar både till Mimer och Höner.)
Námæli måste således betyda en utsaga, 1) som är farlig;
2) som icke drabbar den, hvilken fört en oförvitlig lefnad;
3) som har afseende på de döde och träffar dem, som icke
varit vamma varir, aktsamme mot lastbara och brottslige
gärningar.
Stället är ännu ett vittnesbörd om att de döde gå i
underjorden en dom till mötes, och det ökar vår kunskap om
mythens eschatologi med en teknisk term, námæli, för den
dom, som dömer syndare att vandra genom naportarne till
Nifelhel. Motsatsen till námæli är orðs tirr, den dom, som
ger de döde god fräjd och båda de olika slagen af domar
sammanfattas i uttrycket dómr um daudan. Námæli är en
förkunnelse för náir, likasom nágrindr äro portar och
nástrandir stränder för náir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
