Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Mythen om urtiden och vandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sagan om huru dessa böcker kommo i romerska statens
ego genom en kvinna, som sålde dem till konung Tarquinius
— den äldre Tarquinius enligt en uppgift, den yngre enligt
en annan — förekommer hos latinske författare, som under
hela medeltiden hörde till de kände och läste. Kvinnan var
en sibylla, enligt Varro den erythreiska, så benämd efter en
grekisk stad i Mindre Asien; enligt Virgilius den cumanska,
en spåqvinna från Cumæ i Syd-Italien. Båda uppgifterna läto
sig väl förlika, ty Cumæ var en grekisk koloni från Mindre
Asien, och man finner af Servius, som skrifvit förklaringar
till Virgilius’ dikter, att den erythreiska sibyllan af många
ansågs vara densamma som den cumanska. Från Mindre
Asien skulle hon hafva flyttat öfver till Cumæ.
I västra Europa trodde man sig under medeltiden veta,
att sibyllorna varit till antalet tolf: den persiska, libyska,
delphiska, cimmeriska, erythreiska, samiska, cumanska,
hellespontiska eller trojanska, den phrygiska och tiburtinska, samt
sibyllan Europa och sibyllan Agrippa. Sagesman för de tio
förstnämda af dessa hade man i kyrkofadern Lactantius och
i vestgothernes historieskrifvare Isidorus af Sevilla. De två
sistnämda, Europa och Agrippa, tilldiktades för att jämna
sibyllornas antal med profeternas och apostlarnes.
Men medeltidens lärde visste också från Servius, att den
cumanska sibyllan egentligen var densamma som den
erythreiska, och af den i medeltiden mycket läste kyrkofadern
Lactantius lärde de vidare, att den erythreiska var densamma
som den trojanska. Tack vare Lactantius trodde de sig till
och med kunna noga bestämma, hvar den trojanska sibyllan
var född. Hennes födelseort vore nämligen byn Marpessus
vid det trojanska bärget Ida. Genom samme kyrkofader fingo
de veta, att sibyllans böckers verkliga innehåll varit
berättelser om tilldragelserna i Troja, om de trojanske konungarnes
lefnadsöden o. s. v., samt profetior om Trojas undergång och
andra skedda eller förestående tilldragelser, och att skalden
Homerus i sjelfva verket ej var annat än en plagiator, som
hade upptäckt ett exemplar af sibyllans skrifter, omarbetat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
