Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Mythen om urtiden och vandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tisdagen Mars’, onsdagen Mercurius’, torsdagen Jupiters,
fredagen Venus’. Redan i den första kejsartiden var bruket af
dessa namn på dagarne ganska vanligt i Italien, hvartill i
synnerhet medverkade de astrologiska almanackor, som under
egyptern Petosiris’ namn spredos till alla familjer, som hade
råd att köpa dem. Från Italien utbredde sig både smaken
för astrologien och bruket af sjudagarsveckan med de
påpekade namnen ej blott till Hispanien och Gallien utan äfven
till de med romarriket införlifvade delarna af Germanien,
Germania superior och inferior, der folkets romanisering med
Köln, civitas Ubiorum, till utgångspunkt tidigt gjorde betydande
framsteg. Germaner, hvilka tjenat som officerare och soldater i
de romerska härarne och väl kände de romerska alldagsbruken,
förekommo för öfrigt spridde öfver det själfständiga germaniska
området, och det är därför icke underligt, om sjudagarsveckan
med dess särskildt benämda dagar var känd och använd öfver
mindre eller större delar af Germanien, innan kristendomen
hunnit rotfästa sig öster om Rhenfloden, och långt innan
själfva Rom kristnades. Men med spridningen följde icke
dagarnes romerska namn. Germanerna öfversatte namnen
till sitt eget språk och valde därvid bland sina egna gudar
sådane, som närmast motsvarade de romerske.
Öfversättningen af namnen är gjord med en urskillning, som synes gifva
vid handen, att den kommit från det af romarne beherrskade
germaniska gränslandet, som kände de romerske gudarne lika
väl som sina egna, och där det fanns män af germanisk börd,
som officielt fungerade som präster vid romerska altaren.
Solens och månens dagar fingo behålla sina namn: de vordo
söndag och måndag. Krigsguden Mars’ dag vardt krigsguden
Tyrs: tisdag. Mercurius’ dag vardt Odens: onsdag. Den
blixtbeväpnade Jupiters dag vardt den åskande Thors;
kärleksgudinnan Venus’ dag vardt kärleksgudinnan Fröjas. Saturnus,
som i astrologien är en »vattnig» stjerna och har sitt ena
hus i Vattumannens tecken, var hos romarne och före dem
hos greker och chaldeer lördagens herre; hos
nordgermanerna, eller åtminstone hos en del bland dem, fick hans dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
