Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 12 dec. 1937 - Japansk-kinesiska kriget och Rysslands ekonomiska imperialism. Av O. Bjurling - Odium academicum. Av —s—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
antal industrier ha skapats, och speciellt må nämnas det betydande
industrikonglomeratet »Burejastroi» vid Bureya, en liten biflod till
Aniur. Skall man nu våga uppfatta ali denna idoghet som enbart ett
utslag av fredlig välståndssträvan? Troligen kan man det ej, utan
riktigast är säkerligen den tolkning, som vill se hela den ekonomiska
exploateringen av Fjärran Östern som uteslutande ett fundament för
Bliichers där stationerade, världsbekanta röda armé.
Uppgifterna för Blücher-armén behöver inan inte misstaga sig på:
det gäller i lika hög grad att skapa ett gynnsamt utgångsläge för en
ekonomisk och politisk penetration av Kina soni att hålla den arga
konkurrenten Japan på avstånd. Men japanerna ha givetvis icke
kunnat i lugn och ro åse, hur ryssarna dag för dag förbättra sina
positioner i Östturkestan, Yttre Mongoliet och Fjärran Östern. Ifrån
deras ståndpunkt sett måste därför en japansk invasion i Kina te sig
som den enda logiska konsekvens, vilken kan dragas ur
förutsättningarna. Och för dem är, som redan nämnts, infallet i Kina icke i
första hand ett krig mot detta land utan mot Ryssland, eller rättare
sagt mot det fantom av Ryssland, som börjat skymta väster och norr
om detsamma. Att komma före ryssarna på den kinesiska
marknaden är så mycket nödvändigare, som ryssarna äro de enda, vilka
kunna bjuda japanerna en effektiv konkurrens. Ty Ryssland äger
icke blott naturtillgångar, som vida överträffa Japans; det, förfogar
dessutom över en arbetskraft, som är lika billig.
Sannolikt delas den japanska åsikten av de intresserade »vita»
stormakterna, ehuru naturligtvis av andra skäl. Bl. a. torde man
förutsätta, att en rysk hegemoni i Ostasien kommer att medföra ett
fullständigt sammanbrott för open-door-politiken. Huruvida ett japanskt
protektorat skall betyda större frihet för européernas handel,
återstår emellertid att se. Därmed må för övrigt vara hur som helst. Det
viktiga är, att en hård europeisk press på Japan — ifall den är
möjlig — endast gynnar Ryssland. q ßjurung_
Odium
aca-demicum.
Äro professorstjänster icke längre eftersökta? Den
frågan kan föranledas av ett par fall, som nyligen inträffat
vid det sydsvenska universitetet. Då den litteraturhistoriska
professuren skulle tillsättas efter Albert Nilssons frånfälle, anmälde sig
från början ett flertal sökande, men de troppade av den ene efter den
andre, så att vid slutspurten endast två aspiranter stodo kvar. Då
inträffade det märkliga, att en av dessa — den som av de sakkunniga
fått den bästa placeringen — tog tillbaka sin ansökan, varefter den
enda kvarstående blev utnämnd — och lian tillhörde lyckligtvis det
universitet, där platsen var ledig. Ett annat rätt anmärkningsvärt
fall är den i höst ledigblivna historieprofessuren i Lund. Två
Lundadocenter anmälde sig som sökande, men av det dussin docenter i
ämnet, som finnas vid landets övriga universitet och högskolor, hade
ingen enda gjort sig besvär. Nu kan detta möjligen bero på att
endera de två, som sökt, ansågs så självskriven, att en konkurrens före-
762
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
