Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 12 dec. 1937 - Japansk-kinesiska kriget och Rysslands ekonomiska imperialism. Av O. Bjurling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
till. Och som ett ytterligare ryskt försteg skulle man säkerligen också
kunna räkna den omständigheten, att ryssarna numera äga riklig
erfarenhet av hur man skall lära upp analfabetiska bönder till
industriarbetare. Som ett exempel på det ryska framträngandet i Iran kan
nämnas, att ryssarna år 1935 kontrakterade anläggandet av en väldig
livsmedelsfabrik i Teheran, däri inbegripet en modern storkvarn,
mekaniserat bageri, makaronifabrik och slakteri. Som material för
kommunistisk propaganda är åtminstone norra Iran lämpligt.
Befolkningen i ifrågavarande landsdel är nämligen hänvisad åt de uslaste
arbets- och levnadsvillkor.
I Afganistan är Rysslands inflytande kanske ännu mera markerat,
vilket delvis belyses därav, att det handelsmonopol, som Brittiska
Indien i realiteten tidigare haft, under de sista åren brutits; sålunda
är den ryska exporten på Afganistan för närvarande lika stor som
den brittiska. När kommunikationssystemet blivit utvecklat från sin
nuvarande primitiva nivå, blir landet med största sannolikhet
fullständigt dominerat av den väldige grannen i norr. Symptomatisk är
konventionen angående flyglinjen Taskkent—Kabul.
Praktiskt taget fullständigt under rysk överhöghet stå de forna
kinesiska provinserna Östturkestan (eller Sinkiang) och Yttre
Mongoliet. Med den förstnämnda provinsen slöts år 1932 ett s. k. hemligt
avtal, varigenom Ryssland dels erhöll rättighet att genom experter
undersöka landets mineral- och oljeresurser och dels utlovade
samarbete i utvecklandet av dess naturtillgångar. Ryssland har också
upprättat fabriker i Kashgar för rensning av ull och bomull, och från
Vorosjilov-verken i Tashkent levereras maskinutrustningar. Yttre
Mongoliet är, i motsats till Östturkestan, även rent formellt engagerat
med Ryssland. Sedan år 1934 är det sålunda en socialistisk
sovjetrepublik (av national-revolutionär och antiimperialistisk typ!). I denna
»republik» finnas inga större förutsättningar för en industrialisering.
Dess råvarutillgångar äro emellertid så mycket rikligare; särskilt
värdefulla äro skogarna. Handeln är naturligtvis helt och hållet i
ryska händer.
Det moderna Ryssland har följaktligen arbetat energiskt för att
säkra sig framtida avsättningsmarknader. Men man gissar nog icke
alltför orätt, om man gör gällande, att ryssarna ha ännu vidare mål
i sikte, mål som inte ännu erhållit någon fastare konkretion. Därpå
tyder icke bara aktiviteten i Östturkestan och Yttre Mongoliet. Även
den livliga verksamheten i det mångomtalade Fjärran Östern pekar
i samma riktning. I sistnämnda provins, som i areal är jämförlig
med Belgien, har sålunda ett ivrigt nybyggnadsarbete bedrivits i
syfte att skapa ett lokalt autarkiskt näringsliv. Förutsättningar
härför ha inte saknats. Klimatet medger skörd av olika slags
spannmål; t. o. m. ris odlas. Agrarproduktionen är, som kan väntas,
huvudsakligen fördelad på stora jordbrukskollektiv, av vilka de båda
jätteanläggningarna med de symboliska namnen »Woroschilow» och
»Budeny» torde vara mest bekanta. Välbelägna mineral finnas i
överflöd: guld, silver, bly, koppar, järn, tenn och kvicksilver. Ett stort
761
54— 37795. Svensk Tidskrift 1937.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
