Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 12 dec. 1937 - Inför slutet i Spanien? - Japansk-kinesiska kriget och Rysslands ekonomiska imperialism. Av O. Bjurling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
— för att citera Ortega y Gassets boktitel — den önskvärda enheten
och styrkan. Därom kunna endast förmodanden uttalas. Men man
kan ej undertrycka den undran, om det var i en för Europa
lycklig stund, som västmakterna och deras klientel läto driva sig till att
ställa sig kallsinnade mot Francorörelsen. Inbördeskrigets offer i
människoliv och materiella förluster ha därigenom med sannolikhet
blott ökats, utan att utgången därav påverkats, och diktaturstaterna
kunna rätt oförtjänt få äran att stå som det västerländska
statssamfundets skydd mot anloppet från öster. Följden härav har också
blivit, att de spanska nationalisternas nu av allt att döma snart
förestående seger lätt kan medföra för Europas lugn farliga förskjutningar
i maktbalansen i Medelhavet och vid Atlanten. Det återstår att se,
om det brittiska kabinettets statsklokhet skall räcka till för att råda
bot på de olyckliga följderna av 1936 års felbedömning av det
idé-politiska och realpolitiska läget.
Vill man försöka lokalisera
ursprunget till den pågående
krigiska konflikten mellan Japan och Kina, kan man omöjligen bortse
från den roll, som Ryssland har spelat i sammanhanget, Japanska
politiker ha åtskilliga gånger förklarat, att det ej är Kina, man för
krig emot, och att vad man gör, göres uteslutande till Kinas bästa
— förklaringar, som skorra i öronen på humanistiskt bildade
västeuropéer, vilka tolka dem uteslutande som ett uttryck för
svårförståelig, orientalisk humor. Och dock är det i viss mening alldeles så,
som japanerna säga, utan att detta därför behöver uppfattas som
någon nyvaknad japansk altruism. Vad Japan åsyftar, är att
förhindra en redan skymtande rysk handelshegemoni över Kina. Det
gäller, med andra ord, vem som inom en snar framtid skall exploatera
den väldiga kinesiska marknaden.
Denna intressemotsättning är ju inte ny. Dess rötter gå i själva
verket tillbaka ända till 1880-talet. Från och med nämnda tidpunkt
kunde den dittills obetydliga ryska industrien under statens
ledning-utvisa en raskt stigande utvecklingskurva. De drivande krafterna
härtill voro åtminstone två, nämligen dels en önskan att vinna
bourgeoisiens stöd åt zarismen och dels en strävan (under storfurst Wittes
auspicier) att bereda den våldsamt ökade bondebefolkningen
existensmöjligheter inom andra näringsgrenar. Resultaten blevo dock i flera
hänseenden olyckliga. Bland annat — och det är det som är av
intresse här — tvingades den ryska industrien, i sin brist på
konkurrensmöjligheter i Europa, till en aggressiv exportpolitik i Asien,
vilket i sin tur utmynnade i rysk-japanska kriget. Den växande
japanska industrien började redan vid denna tidpunkt kasta sina blickar
på de asiatiska marknaderna.
Situationen är emellertid nu inte alldeles densamma. Den ryska
industrien torde sålunda i närvarande stund ha vida bättre
utgångsläge än vid det föregående tillfället. Ty vilken ställning man än
intager till den ryska politiken, kan man väl svårligen bestrida, att det
759
Japansk-kinesiska kriget och
Rysslands ekonomiska imperialism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
