- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
722

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Svensk lyrik nu. Av Karl-Gustaf Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Karl-Gustaf Hildebrand

På gatan, som du trampar med din häl,
ej ros men törne vill jag- strö för dig,
förvandla dig från menighet till själ
och dö för dig.

Gullbergs berömmelse har bok från bok stigit i en rak linje.
Utvecklingen i hans dikt är svårare att fixera, den går inte så
snörrätt och det är i många avseenden dess charme. Mot ali den
analytiska mödan ljuder ständigt på nytt lians stolta och
gäcksamma svar:

Jag övar en förbjuden sport,
när ur er hand jag glider bort,
tills jag ej mer är bunden av
ert liv från vagga och till grav.
Jag är försvunnen, jag är såld.

Fjärran

bor han som har mig i sitt våld.

Denna gäcksamhet hör nödvändigt med till Gullbergs
diktarpersonlighet. I den ligger en del av hans egentliga budskap. Man
kan inte sätta etiketter på honom, blir inte ens säker om yttre
värderingar sådana som den 0111 den ena boken är bättre eller
sämre än den andra, om han går framåt eller tillbaka. Just denna
ovisshet leder fram till ett tvivel om det egentligt mänskliga
överhuvud taget kan mätas ocli taxeras eller om det är något av helt
annan art, omöjligt att fånga i slagord. Därmed tvingas man till
stillhet, respekt för det irrationella i människan, de djupa
hemligheternas brunn bortom våra gester och formuleringar:

Detta som jag kallar
Nu, I dag och Mitt,
i den brunnen svallar
utan tidsavsnitt;
i den brunnen svallar
mitt väsen fritt.

Just det gäcksamma, det på en gång svåråtkomliga och aktuella,
i Gullbergs tonfall anger också något av gränserna för hans
konstnärskap. Säregenheten kan drivas för långt, bli pose och
maner. Den stora cykeln »Huvudskalleplats» med sina poetiska
broderier kring korsfästelsemotivet kan till exempel göra ett
underligt ovidkommande intryck. Den odlar sin skicklighet och sitt

722

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0730.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free