Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 20 nov. 1937 - Ett makabert jubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
levnadsbetingelser skulle lia förbättrats i förhållande till
förkrigstidens Ryssland. Visst var den ryske arbetarens läge före kriget
tröstlöst, men bolsjevikernas påståenden äro ändock blott giltiga för
enskilda arbetarkategorier. Särskilt vid jämförelse med de avsevärt
förbättrade förhållandena i de förutvarande ryska provinserna i
Baltikum, där reallönen är avsevärt högre, får man en klar bild av
de ringa materiella framsteg, som en »socialistisk» stat ännu tjugo
år efter revolutionen är mäktig. Man kan blott peka på arbetarnas
bostadsfråga. Senast har madame Kollontay i en propagandaintervju
i Social-demokraten velat göra gällande, att hyresutgifterna blott
skulle uppgå till 4,3 % av en arbetares budget. Möjligt är att denna
siffra framtrollats genom att man blott medtagit utgifterna för
golvytan (»shiloploschzad»); utgifterna för vatten, avlopp, lyse och värme
skulle alltså ej lia medräknats. Enligt en officiell sovjetredogörelse
av år 1929 för Internationella Statistiska Institut skulle
hyresutgifterna för en rysk arbetare vid den tiden dock belöpa sig till 15,5 % av
budgeten, och det är väl föga antagligt, att förhållandena sedan dess
nämnvärt ändrat sig. Enligt Internationella arbetsbyråns statistik
skulle hyreskostnaderna för en polsk arbetare utgöra 14,7 %, för en
tjeckoslovakisk 14,7, för en lettisk 15,o, för en österrikisk 17,7, för en
tysk 17,o ocli för en svensk 21;s %. Därjämte måste tas i betraktande,
att den ryske arbetarens bostad sannerligen icke tillåter någon
komfort, vilket också madame Kollontay erkänner. Långt ifrån alla ryska
arbetare ha ännu egna bostäder; talrika arbetarfamiljer lia inte ens
ett eget rum utan måste dela detta med en annan familj. Tillfogas bör
dessutom, att dessa procentuppgifter endast avse arbetarnas
bostadskostnader. För andra skikt äro hyrorna mycket högre. Och dessa
skikt äro icke så få eller små.
Under de två senaste åren ha olika bolsjevik- eller
fackmamiadele-gationer uppvaktat Stalin och öppet uttalat sina betänkligheter mot
Kremls förvaltningsmetoder. I en inlaga till kommunistpartiets
centralkommitté, undertecknad av hundratals personer i det gamla
bolsjevikgardet, fästes uppmärksamheten på att förvaltningssystemet
inom alla näringsgrenar slagit slint. Men Stalin och hans camarilla
ignorerade fullständigt varningarna och sågo i kritiken blott en
opposition mot hans person. Han lät häkta, fängsla eller avrätta
kritikerna. Han ryggade därvid icke tillbaka för att avhugga den
röda arméns bästa huvuden, Tuchatschewsky, Gamarnik m. fi., blott
därför att dessa ledare begärde en ändring av politiken. Sedan två
år tillbaka kan man iaktta, hur de ledande i alla institutioner genom
skoningslösa repressalier terroriseras. Hela statsapparaten har
råkat i desorganisation. Japan visste vad det gjorde, när det valde
tidpunkt för sitt överfall mot Kina: det förstod mycket väl, att ingen
fara hotade från rysk sida, så länge Stalin förde ett krig mot sitt
eget folk.
Det finnes intet område av ekonomisk verksamhet, på vilket det
bolsjevikiska systemet visat eller ännu mindre bevisat sin
överlägsenhet över det kapitalistiska. Endast i fråga om brutalitet mot
669
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
