Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - De akademiska studiernas rationalisering. Av N. G. Hörner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De akademiska studiernas rationalisering
lagd grundutbildning fordras före varje specialisering av dessa
yrkesmän. Lika tydligt är att läraren behöver allsidig utbildning
i det ämne han skall undervisa i. Men allsidigheten måste med
naturnödvändighet vara relativ. För att ett omfattande ämne inte
skall ta en alldeles orimlig tid redan i magisterexamen kan det
vara nödvändigt att knappa av på fordringarna i vissa grenar,
även om den blivande läraren skulle ha användning i sin
lärargärning av ett ökat kunskapsmått. Goda skäl tala för att låta de
enligt vederbörande professors uppfattning väsentligaste delarna
få en grundligare behandling än som skulle vara möjligt vid en
likformig skumning. Det vetande om och de samlingar av fjärilar,
skalbaggar och andra insekter, som en del intresserade skolpojkar
lägga sig till med, ha nog inte sällan överstigit magisterns från
universitetet medförda artkännedom. Men då lian med sin i övrigt
goda underbyggnad utan större svårighet kunnat fylla luckan är
han sannolikt på det klara med att ingen större skada är skedd.
Troligen gillar han tacksamt den betoning hans egen träning fått.
Den ansvarige ämnesrepresentanten vid universitetet kommer
väl alltid, så omfattande som ämnena äro, att nödgas göra en
betydande gallring, när han ställer up<p sina fordringar. Men
bläddrar man igenom studiehandboken får man ett starkt intryck
av strävan att ge adepterna en mångsidig och gedigen utbildning.
Det är tur att 1937 års recentior inte är lättskrämd! Annars sloge
han bestämt studierna ur hågen, då han en stund begrundat
litteraturlistorna i en del ämnen.
Det är närmast den nya upplagan av Filosofiska fakultetens i
Uppsala studiehandbok, som kommit mig att äntligen söka
framföra några funderingar, vilka sedan många år trängt sig på mig.
Universitetsberedningens betänkande har ytterligare aktualiserat
saken. Att mina synpunkter delvis påverkats av goda
erfarenheter från en del främmande universitet borde vara ett
bidragande skäl att ta dem under övervägande.
Vad jag syftar mot är en möjligast ändamålsenlig avvägning
av de grundläggande studierna som bas för fortsatt utbildning och
forskning. Enklast skulle studiernas smidigare koncentrering
kring och anpassning till huvudämnet kunna genomföras i fil.
kand.-examen, vilken ju i regel inte som sådan leder till
lärarekompetens. Men också för ämbetsexamen skulle en begränsad
reform kunna genomföras, dock utan att rubba på de väsentliga
651
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
