Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - De akademiska studiernas rationalisering. Av N. G. Hörner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N. G. Horner
fordringarna i de ämnen, i vilka magistern skulle komma att själv
undervisa. Också eventuella ruckningar på ämbetsexamen skulle
närmast gälla dess egenskap av underlag för licentiatstudier.
För vetenskaplig specialutbildning i visst ämne är givetvis en
bred och gedigen bas önskvärd. Svenska examina fylla nog rätt
stora anspråk i det avseendet, men det förefaller ändå som man i
många fall borde kunna åstadkomma en ytterligare förbättring
utan tidsförlust för den studerande. Fil. kand-examen har väl
numera sitt största existensberättigande som underlag för fortsatta
studier. Stundom är kandidatexamen slutmålet; i så fall äro ju
kompetensfordringar eller kunskapsbehov på den tillämnade
levnadsbanan avgörande för ämneskombinationen. Som ett trappsteg
på vägen till ämbetsexamen kan däremot fil. kand. ganska saklöst
undvaras. Man skulle ju gott kunna nöja sig med tentamensbetyg
till dess man har sin ämbetsexamen färdig, om man nu ändå skall
ta den. Men som grund för licentiatstudier är kandidatexamen av
stor betydelse, och den uppgiften skulle den kanske kunna fylla
ännu bättre, om den slapp vara ett magisterexamensembryo.
Statuterna tillåta redan nu stor frihet. En fil. kand.-examen kan
sammanställas av vilka som helst av fakultetens ämnen, blott
betygssumman är tillräcklig. I många fall lär också vederbörande
examinator visa tillmötesgående beträffande differentiering av
studierna för kandidatexamen, men ett visst krav på allsidighet
måste ju alltid upprätthållas, då betyget gäller ett ämne i dess
helhet.
Ser man igenom en mängd fil. kand.-kombinationer fmner man
en naturlig och rimlig gruppering övervägande. I andra fall kan
det ligga en väl genomtänkt och sakligt stark motivering också
bakom en ämnessammanställning, som för den utomstående ter sig
skäligen godtycklig. Men det är nog inte så ovanligt att en person,
som från början vet att han kommer att koncentrera sig på ett
visst ämne, väljer ett eller annat fyllnadsämne mer efter dess
»lätthet» än efter dess ändamålsenlighet. Intresset koncentreras
på huvudämnet; det ofrånkomliga tillägget tycks ibland te sig som
ett ganska beskt piller, och eftersom man måste välja något tar
man det som är minst svårt att svälja. I)et är heller inte så
ovanligt som man skulle tro att verkliga experter i ett ämne förbli
utan examen därför att de så med liv och själ gått upp i sitt
huvudämne att de aldrig kunnat förmå sig att läsa in och tentera i
fack, umbärliga för det egna forskningsgebitet. Det fmns åtskil-
652
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
