Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9
- De akademiska studiernas rationalisering. Av N. G. Hörner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DE AKADEMISKA STUDIERNAS
RATIONALISERING
NÅGRA REFLEXIONER OCH UPPSLAG
Av docenten N. G. HORNER, Uppsala
Förslag: Uppdelning av ämnena och större frihet till
ändamålsenlig kombination av ämnesdelar i fil.
kand.-examen. Begränsad möjlighet till liknande uppdelning i
ämbetsexamen.
Den akademiska friheten här i landet är på goda grunder högt
skattad och ofta prisad. Sådan situationen nu är i världen har det
väl gått upp för lite var att forskningens och den akademiska
undervisningens obundenhet av ovidkommande påbud och förbud
icke för alla är något så självklart som vi kanske ännu för några
år sedan trodde. Den är verkligen en förmån att sätta värde på.
Och att slå vakt kring, om den skulle hotas, vilket lyckligtvis inte
förefaller vidare troligt här i Norden.
I den prisade akademiska friheten ingår ej blott vetenskapens
integritet. Universitetet är ju också till för studenternas skull.
Och för studenten betyder den akademiska friheten kanske i första
hand möjligheten att ordna sitt studiearbete utan skolmässigt
tvång — och att få ordna sitt liv och leverne tämligen efter eget
gottfinnande och sin generations synpunkter inom ramen av
personliga aspirationer och oftast starkt begränsade ekonomiska
resurser.
Vid de akademiska studierna, som för studenten av i dag tas
mycket allvarligare än för en del legendomspunna forna
generationer, är studiernas möjligast fria ändamålsenlighet en
angelägenhet av vikt. Ändamålsenligheten, kravet på effektiv
utbildning, sätter ovillkorligen vissa gränser för friheten. Redan en
utomstående kan inse att läkaren eller juristen behöver inte bara
grundlig utan också omfattande och mångsidig skolning. Även
lekmannen finner det både rimligt och betryggande att en brett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0658.html
