Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 5 september 1937 - Kan Kina räddas? Av J. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
skapa en modernt utrustad, effektiv armé och ett förstklassigt, av
amerikanska typer bestående flygvapen, uppgående till måhända ett
tusental enheter. Men detta lär näppeligen räcka mot Japan — n. b.
om detta sätter in ali sin kraft på ett snabbt förintande avgörande.
Händelsernas egen logik har dock förvisso ej lämnat marskalken
något val: en eftergifternas politik nu hade gjort honom omöjlig hos
nationalistkretsarna och hans enhets- och uppbyggnadsverk skulle ha
misslyckats. Nu har marskalken dock åtminstone kämpat för Kinas
och sin egen sak.
Sedd mot den militärpolitiska bakgrunden finns det däremot
mycket, som talar för att Japan funnit ett krig lämpligt just nu. Den
utrikespolitiska situationen ter sig mycket gynnsam för en krigisk
aktion. Ryssland, ej sällan utpekat som Kinas bundsförvant i
krigiska konflikter, företar en lika gigantisk som bloddrypande
upprensning inom förvaltning och försvar. Det ännu ej upprustade
England tar knappast några risker i Fjärran Östern, så länge striden
om Medelhavet pågår, och Förenta Staterna dras med ytterst
komplicerade inrikespolitiska förhållanden o. s. v. Det inrepolitiska läget i
Japan, den tillspetsade motsättningen mellan den i bondeklassen
socialt förankrade armén —■ en motsättning varom närmare kan
studeras i Zischkas även på svenska föreliggande, fängslande arbete om
Japan — och industrikoncernerna samt storkapitalet, har i förening
med en överhövan ansträngd budget med ali säkerhet bidragit till att
armén anser tiden ytterst lämplig för ett avgörande i Fjärran Östern.
Om det är någon klok och skarpsynt statskonst, som leder den
japanska krigspolitikens anhängare, kan med skäl ifrågasättas. Ligger
det inte mera sund realism hos industrioligarkernas och
kapitalisternas förkunnelse, att vad Japan framför allt behöver ej är Kinas
landområden, utan dess marknader? Är inte armén på jakt efter
chimärer, vittnar ej dess statskonst mer om hägringar och önskebilder än
om en realistisk inblick i de ekonomiska krafternas spel?
Förnekas skall ingalunda, att det vore en militär vinning att
förbättra den strategiska uppmarschsbasen för ett eventuellt
kommande krig med Sovjetunionen genom att befästa och utvidga
området i Nord-Kina. Huruvida detta område ekonomiskt har sin
påstådda betydelse för Japan är ganska ovisst — Kinas
mineralfyndigheter ha som bekant antagligen i sin helhet betydligt överskattats.
Nord-Kina äger dock obestridligen åtskilliga av de råvaror, som ej i
tillräcklig grad finnas i Manchukuo, t. ex. bomull, kol, högvärdig
järnmalm ocli olja. Med Nord-Kinas 70 milj. invånare kan här
helt-visst också skapas en bättre marknad än i Manchukuo, som blott har
30 milj. Kommer härtill, att Nord-Kina sedan gammalt upptagit
Manchukuos överflöd av jordbruksprodukter, så förstår man, att
japanerna lätt få en vision av en lysande ekonomisk framtid för denna
drabantstat.
Men även om japanerna i viss mån få rätt, även om allt talar för en
grundlig japansk seger, är det dock ej bevisat, att ett krig motsvarar
Japans förväntningar. Redan den för varje dag intensivare kinesiska
533
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
