Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 5 september 1937 - Kan Kina räddas? Av J. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
handelsbojkotten mot Japan är ett stort minus för en stat, som mer
än väl behöver ett köpvilligt Kina. Det är möjligt, att Tokio så
småningom med våldets makt kan tilltvinga sig lojalitet från Kina. Men
ett köpkraft ig t? Därtill behövas andra medel än förstörelsen av
millionvärden och skapandet av ett Kina i anarki. Visserligen har det
visat sig, att ekonomerna ha en benägenhet att underskatta en stats
produktiva resurser, men Japans möjligheter att av Kina göra ett
ekonomiskt kraftfält, tillräckligt för att rädda Japans ansträngda
ekonomiska läge, synas försvinnande små. Den oerhörda
befolkningstillväxten utgör ett explosionsämne, som man alla krig till trots ej
tycks oskadliggöra. Utan fredlig samverkan med andra stater lär ej
Japan förbli annat än kolossen på lerfötter — för att nu använda
titeln på Freda Utleys utomordentliga tankeväckande bok om Japan.
Även om förf. ser sakerna väl ensidigt, för pessimistiskt ur japansk
synpunkt, så kan man med henne förvisso undra, om ej Japan
överskattat sina möjligheter att ernå vare sig politisk eller ekonomisk
ledareställning i yttersta Östern.
Kunde Kina räkna med stöd av t. ex. Ryssland, U. S. A. och
England, behövde ingen hysa tvivel om dess räddning. En effektiv
oljespärr från deras sida skulle snart sätta Japan i ett prekärt läge. Men
de tre stormakterna synas föredraga att ej intervenera — trots
Englands investeringar på cirka 250 milj. pund i Kina (varav omkr. 70 %
äro placerade i och omkring Shanghai, återstoden i Kanton och
andra sydliga delar) och trots brittiska imperiets export till Kina
på 12 milj. pund om året. U. S. A:s export till Kina utgör 8 milj.
pund och dess kapitalinvestering där cirka 50 milj. pund. Man kan
hysa vilken mening som helst om den politik, stormakterna f. n. föra
i Kina — inte förbättrar den Kinas läge. Dess öde tycks bero blott på
dess egen kraft. Dess främsta styrka ligger kanske till slut som alltid
i dess väldiga utsträckning. Det är icke ett land utan en kontinent.
Ingen annan nation har överlevt fler erövringar eller varit mer
utsatt för angrepp men ingen har varit mindre dödlig. En vis kines
sade en gång till den kände tyske författaren och resenären Colin
Ross: »Vad skall det göra, om Japan ’erövrade’ Kina. På draktronen
skulle sitta en japansk dynasti, som med tiden skulle bli lika kinesisk
som manschuerna före dem. Även det nya rikets tyngdpunkt skulle
naturligtvis komma att ligga på det kinesiska fastlandet, under det
att den nya dynastins japanska härstamningsland mycket snart skulle
sjunka ned till en obetydlig provins.» Sådant tal lär väl Tokio skratta
åt, men innan Mittens rike eventuellt förgår, är Japans
stormaktsställning måhända en saga blott.
J. B.
534
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
