Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Huvudströmningar i våra dagars filosofi. Av Bertil Pfannenstill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kraft emot all metafysik, och Uppsalafilosofiens grundläggare,
Axel Hägerström, har till sitt motto valt: Praetera censeo
metaphysicam esse delendam. Den vill vara vetenskaplig filosofi. I nära
överensstämmelse med Wienerskolan, som i de metafysiska
satserna såg blott och bart ett nonsens, talar Hägerström om de
metafysiska satserna som blotta ordsammanställningar, som ej utsäga
något om verkligheten. Till dessa »satser» tycks Hägerström också
räkna kulturvetenskapens satser: »Överhuvud är allt, vad som
heter kulturvetenskap (Geisteswissenschaft) — vare sig det nu gäller
jaget, samhället, staten, moralen eller religionen — blott en
intellektuell lek med känslouttryck, som om man därmed skulle
beteckna något realt.» All positivism tycks ha lika svårt att komma
till rätta med några andra vetenskaper än dem, som kunna
underordnas den naturvetenskapliga begreppsbildningen.
Mot den metafysiskt inficierade filosofien sätter nu
Uppsalafilosofien som sin uppgift »analysen och bearbetningen av begrepp,
framför allt av dem, som utgöra förutsättningen för våra
teoretiska omdömen överhuvud och för de genom de föreliggande
vetenskaperna eller allmänna forskningsuppgifterna bestämda
grupperna av teoretiska omdömen» (Phalén). Denna »begreppsanalys»
är ett genomgående drag för hela Uppsalafilosofien, och många
betydelsefulla vetenskapliga och filosofiska begrepp ha på detta sätt
med stor framgång blivit underkastade en inträngande analys.
Det räcker att nämna Tegens analys av det moderna
kausalitetsproblemet, Phaléns av tiden och framför allt av subjektsbegreppet
och subjektivismen överhuvud. Phalén har sålunda velat finna,
att subjektivismen lider av en inre motsägelse genom att subjektet
blir verklighetens grundprincip. I stället måste grunden för
sanning och kunskap sökas på innehålls- eller objektsidan: »Vi måste»,
framhåller sålunda Tegen, »göra om den kopernikanska
omvälvning till medvetandet, som Kant företog, och lägga all vikt på
objektet.» Därför kallar sig också Uppsalafilosofien för
objektivism eller kritisk objektivism, varigenom den i sin tur från
Wienerpositivisternas sida ej kunde undgå beskyllning för
metafysiska tankegångar. De filosofiska tvistefrågorna tyckas vara
outrotliga, även om filosofien blir s. k. vetenskaplig.
Genom sin objektivism står Uppsalafilosofien mycket nära
fenomenologien i Tyskland och nyrealismen i England.
Fenomenologien, vars grundare är E. Husserl, har uppkommit i nära
anknytning till F. Brentanos lära om de själsliga akternas intentionalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
