Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Efter 1937 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER 1937 ÅRS RIKSDAG
Om man med det representativa systemet eftersträvar ett
tillstånd, enligt vilket medborgarna blott i valtider skola ge nttryck
för sitt politiska intresse men under mellantiden överlåta åt de
valda representanterna att föra den politiska striden, då bar vårt
land nu kommit ganska nära detta tillstånd. Efter fjolårets
lidelsefulla andrakammarval, som uppvisade det hittills största
valdeltagandet i Sverige, har det politiska intresset bland
allmänheten nämligen påtagligt mattats eller rent av domnat. I alla
partiläger tyeks efter riksdagen semesterstämning råda. Endast
lönefrågor och mjölkavgifter ha i vederbörande intressentgrupper
satt blodet i svallning, och dessutom följes regeringens
utnämningspolitik med en viss uppmärksamhet, beroende främst därpå
att dessa »fashionable news» fått bismak av partipolitiskt pikanteri.
Ej ens det spanska inbördeskriget förmår längre hålla den höga
stämningen vid liv, utom förstås i de mest ultraradikala kretsarna
med deras planetariska vyer. Framför allt har högkonjunkturen
avlett intresset från brödet till skådespelen: vissa
gulaschtendenser göra sig förnimbara, privatangelägenheter och nöjesliv
dominera. Det kroniska lidande, det »Siechtum», som städse fortlöpande
strider i en demokrati lätt framkalla, lyser med andra ord för
tillfället med sin frånvaro.
1937 års riksdag går icke till historien som reformriksdag, ty
några beslut i vikt och värde motsvarande t. ex. 1935 års
pensionsreform eller 1936 års försvarslösning ha icke fattats. Det har varit
ett ganska ordinärt riksmöte, något som den ovanligt tidiga
hem-förlovningen bekräftade. Det allmänna intresset har i stället
knutit sig till majoritetsblockets regeringssätt. Liksom 1933 års
riksdag på grund av dess beryktade krisuppgörelse markerade ett
vägskäl i svensk politik, har 1937 års riksdag utgjort en
brytningspunkt i vår parlamentariska historia — om epokgörande eller ej
är det för tidigt att ännu avgöra.
Det är allmänt känt att mycket delade meningar rådde inom
bondeförbundet veckan efter den 20 september i fjol, då partiet
387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
