Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Lika lön och behovslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lika lön ocli behovslön
rande och generell betydelse. Men presumtionen är ohållbar i
individuella fall. Renodlas jämförelsen, kan det icke anföras något
giltigt skäl, varför en ogift kvinnlig lärarinna skall ha en lägre
lön än den ogifta manliga läraren i samma ställning, ty både
utbildning och arbete äro för bägge desamma och i deras
levnadskostnader kan ingen egentlig skillnad råda. Synnerligen starkt
motiverad ter sig en likställighet i lönehänseende, när man
kommer så högt upp på lönestegen som till lektorstjänsterna med
dessas höga utbildnings- och kompetenskrav. I säkerligen icke få
fall ha dessutom gifta lärarinnor t. ex. på grund av mannens
sjukdom eller död eller av andra orsaker att bära en försörjningsbörda,
som motiverar att hon ej erhåller lägre lön än den manliga
kollegan på platsen, allra minst om denne är ogift.
Många, som från befolkningspolitiska utgångspunkter reagerat
mot likalönprincipens genomförande i enlighet med regeringens
linjer, ställa sig säkerligen alltigenom förstående för de nyss
angivna argumenten till förmån för den lika lönen. De kunna med
andra ord varken acceptera en presumtivt motiverad
lönegrade-ring efter kön eller en strikt genomförd likalön. Den logiska
konsekvensen därav blir likalön, kompletterad med familjetillägg.
Någon annan teoretisk eller praktisk utväg ur dilemmat ha de
icke, försåvitt de ej vilja efterge fordran på full rättvisa både mot
de av försörjningsplikter jämförelsevis tyngda lärarna och mot
den kvinnliga lärarpersonalens befogade likställighetskrav. De
hamna följaktligen på samma linje som hr Wigforss’ teoretiska.
Men just med hr Wigforss’ egen argumentation måste de utdöma
hans och hans ämbetsbroder ecklesiastikministerns proposition
angående skollärarlönerna. Ett löneförslag, som skulle ge
landsbygdens gifta, kanske barnrika lärare högst avsevärt lägre lön än de
ogifta lärarinnor i många städer kan — om man ser till
realiteterna och samtidigt erinrar sig reträtten i fråga om de
provisoriska barntilläggen — sist av alla förtjäna att kallas likalön och
kränker dessutom flagrant den behovsprincip, som regeringen i
samma andedrag säger sig ömma för, och den befolkningspolitik,
som statsmakterna hylla. Regeringspropositionen, som oavsiktligt
haft det nyttiga med sig att den genom sina orimligheter klarlagt
problemställningen, är ett fullgott bevis för att något års
funderande på både likalön- och behovsprincipens tillämpning är ur alla
synpunkter att anbefalla.
Därmed kan man lämna årets riksdag med dess mycket givande
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
