- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
246

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Lika lön och behovslön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lika lön ocli behovslön

lärarinna (i de socknar, där man icke vill utöka lärarinnebostaden
med ytterligare ett rum, skulle lärarinnan uppenbarligen såsom
ersättning härför få något hundratal kronor mer i kontantlön än
sin manliga kollega). Åtminstone icke på landsbygden kan det
allmänna »rättsmedvetandet» förlikas med likalönprincipen i denna
form. Folkskollärarinnan skulle i regel erhålla en levnadsstandard,
som faktiskt låge vida över den manliga lärarens, något som skulle
te sig som en staten ovärdig ringaktning för dennes familjeansvar
och för den i hemmet verksamma hustruns arbete. Att vifta bort
en dylik uppfattning som varande blott och bart antifeministisk
innebure en alltför grov förenkling av problemet, ty säkerligen
hysa de personer, bland vilka den angivna uppfattningen är
förhärskande, lika hög uppskattning av folkskollärarinnornas arbete
som likalönens förfäktare. Talar ryktet sant, skall ett
socialdemokratiskt kvickhuvud i riksdagen — under förutsättning att
folkskollärarinnorna uppflyttats i 17 lönegraden — sagt sig velat
väcka en motion om byggande av en ny Gripsholmsbåt för att
utrymme skulle kunna beredas alla ogifta folkskollärarinnor för
semesterns långfärdskryssningar. Detta gycklande med likalönen är
betecknande för huru rättvisan i denna utlägges. Påfallande har
också varit den ljumhet, varmed kvinnoorganisationerna utanför
lärarinnornas sammanslutningar åtminstone hittills i tal och
skrift stött regeringsförslaget.

Å andra sidan kan ingen bestrida, att lärarinnornas
löneplacering under de manliga lärarna icke heller alltid är rättvis. Det
hittillsvarande avståndet i lönehänseende mellan i tjänstgöring
likställda lärare har grundats på presumtionen, att den manlige
läraren i regel är familjeförsörjare, medan lärarinnan antingen
är ogift eller också gift, varvid maken bidrager med egen inkomst
till familjens försörjning. Att presumtionen genomsnittligt varit
riktig styrkes av den nyss anförda procentsiffran gifta
folkskollärare; för läroverkslärarna ligger den anmärkningsvärt mycket
lägre, i det att endast två tredjedelar av de ordinarie bland dem
leva i äktenskap. Presumtionens riktighet kan heller icke
nämnvärt rubbas av det ofta hörda påståendet, att ogifta lärarinnor
eller ogifta personer i allmänhet skulle i mycket högre grad än
gifta avstå från en del av sin inkomst till behövande föräldrar
eller släktingar; denna »extra» underhållsskyldighet torde nog i
verkligheten förekomma i ungefär lika stor utsträckning bland
gifta och ogifta och kan i vart fall ej tillerkännas någon avgö-

246

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free