Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 15 mars 1937 - I yttrandefrihetens land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
sitt oförskräckta försvar för domstolarna och för sitt kategoriska
fördömande av riksdagens inblandning i rättsskipningen. Med hänsyn
till att riksdagen så ostentativt tog avstånd från hr Lundstedts
privata aktion mot Högsta Domstolen — i andrakammardebatten fick
hr Lundstedt egentligen blott hjälp av hr Wallén, vilket väl får
anses som ett absolut minimum för att aktionen skulle kunna kallas
framgångsrik — behövde hr Hedlunds inlägg icke i och för sig
framkalla större sensation. Hr Hedlund kunde uttala sin oförgripliga
mening utan att riskera att stöta sig med partimajoritetens
uppfattning i saken. De som icke blott i resningsdebatten hört hr Hedlund
tala i andra kammaren, veta emellertid att han som riksdagsman
alltid vinnlagt sig om både rörelsefrihet och övertygelsetrohet. Han
tillhör sedan länge kammarens absoluta elit — utan att därför vara känd
för Vem är det? — och det är närmast blamant för den kvällstidning,
som i sitt sökande av sak med Högsta Domstolen med ansträngd ironi
skrev efter debatten, att domstolens ledamöter säkerligen voro
tacksamma för en fattigvårdskonsulents hjälp — för det första är hr
Hedlund ingen vilken fattigvårdskonsulent som helst och för det andra
har hans inlägg i en dylik rättsfråga den tyngd, som en verkligt
ansvar skännande prövning av föreliggande fakta och en genom
mångårigt och dugande arbete i första lagutskottet förvärvad insikt alltid
skänkt.
Vårt parlamentariska liv har för få respektingivande
personligheter sådana som hr Hedlund för att dennes namn även på borgerligt
håll ej bör bli mera bekant. Han har haft svåra år i ungdomen —
efter storstrejken 1909 kom han på arbetsgivarnas svarta lista oeh
utestängdes från arbete — men trots årslånga besvärligheter förföll han
icke åt ytterlighetsriktningar. Invald 1914 i riksdagen gjorde han sig
snart känd bland meningsfränder och motståndare som en karaktär
med ett lika nobelt som försynt framträdande. När han för snart
tjugu år sedan erhöll sysslan som fattigvårdskonsulent i Jämtland,
blev utnämningen av honom liksom av ett par andra politiker till de
nyinrättade konsulentposterna föremål för en ytterst livlig
pressdebatt; i verkligheten torde hr Hedlund av anspråkslöshet icke själv
ha eftersträvat tjänsten men nästan mot sin vilja förmåtts att söka
denna av inflytelserika politiker i andra läger, däribland hr
Heder-stierna, vilka fäst sig vid hans intellektuella och personliga kvalitet.
Säkerligen var det i detta fall ett sakligt sett mycket lyckligt val,
som den dåvarande civilministern gjorde. I andra kammaren har hr
Hedlund visserligen såvitt bekant aldrig gått emot sitt parti i de
stora frågorna om försvar, arbetslöshet, skattebördornas fördelning,
jordbrukspolitiken o. dyl. Han har huvudsakligen sökt sitt arbetsfält
i riksdagen bland (le socialt-humanitära spörsmålen samt bland
lagstiftningsfrågorna. Just i dessa mindre brännbara ting har han utan
några politiska sidoblickar kunnat oräddhågat och med stor
öppenhet och ärlighet hävda egna ståndpunkter, även om dessa avvikit från
partiflertalets. Inom sitt fackområde har han låtit det sunda
förnuftet tala. I de andra frågorna har han haft en uppenbar antipati mot
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
