- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
176

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Medborgarbildning och demokrati

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

överläggningar och beslut bör var och en veta tillräckligt för att
kunna aktivt deltaga i ett föreningssammanträde utan att
blamera sig; av dem som ha högre skolbildning bör även fordras
förmåga att leda förhandlingar och ställa en proposition. Om den
kommunala organisationen och framför allt kommunernas
uppgifter bör det även åligga skolan att meddela undervisning,
liksom även själva undervisningsväsendets byggnad såvitt möjligt
bör behandlas. En översiktlig redogörelse för de politiska
partierna, deras program och röstetal (gärna utarbetad av dem själva)
samt, helst, också ett icke alltför ytligt studium av den moderna
pressen och nyhetsförmedlingen torde fullständiga önskelistan.

Måhända förefalla dessa anspråk överdrivna, särskilt för dem
som med en viss ängslan se mångläseriets utbredning i skolorna.
Åtskilligt finnes visserligen på papperet även i de nuvarande
skolkurserna (särskilt geografi). Det skall också villigt erkännas, att
förvärvandet av dessa kunskaper komme att kräva rätt mycket
arbete och tid av både lärare och elever. Men det är nu en gång
så, att man icke får någonting gratis, och vill man ha ett
demokratiskt statsskick i ordets egentliga mening, så får man vackert
betala vad det kostar. Därtill kommer, att ungdom alltid har
förunderligt lätt att lära sig sådant som väcker dess intresse. Och är
det så, att folkstyrelsens grundsatser verkligen äro fast rotade hos
folket, att det sätter tillräckligt stort värde på sin frihet för att
vilja offra något för den, då kommer icke detta skolämne att
kännas betungande. Ett och annat tyder på att så är fallet, bl. a. en
enquête, som en huvudstadstidning för några år sedan anordnade
bland äldre gymnasister, och där just kravet på ordentlig och
grundlig undervisning i dessa stycken hörde till de oftast
återkommande.

*



En höjning av den politiska bildningen i landet är emellertid
icke blott en fråga om undervisningens inriktning och
omfattning. Skolan eller skolorna kunna göra mycket — och vad de
högre skolorna beträffar avsevärt mycket mer än hittills — men de
kunna icke göra allt. Mycket hänger på den egna viljan hos
medborgaren att följa sin tid, lära känna sitt land och sitt folk, kort
sagt fördjupa sin förståelse av utvecklingen och därigenom lägga
grunden till en egen verksam insats i samhällsarbetet. De s. k.
bildade klasserna kunna visserligen skylla sin alltför ofta
förekommande desorientering på bristfällig undervisning och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free