Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Medborgarbildning och demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
specialiseringens tvång, men de kunna icke fritas från anmärkningen att
alltför ofta ha låtit stor likgiltighet komma sig till last. En
»överklass», som ginge upp i att göra fina affärer eller åtnöjer sig med
notarietjänst åt politikerna eller att sköta sjukdomar och förrätta
begravningar eller finner sig fullt tillfreds med att indolent
estetisera eller botanisera, medan »folkets män» ha hand om statsrodret,
kan sägas ha underskrivit sin egen bankruttförklaring. Det är
mycket typiskt för rollfördelningen mellan klasserna eller
åtminstone ganska betecknande för den högre bildningens dagsvärde,
att ingen av våra fem senaste statsministrar haft någon
akademisk utbildning. Därmed är givetvis intet nedsättande sagt om den
kvalitet, som dessa fem representerat. Ej heller avses därmed att
på något sätt vilja förklena det folkliga inslaget i våra dagars
svenska politik. Tvärtom: styrkan i svensk folkstyrelse ligger
obestridligen däri, att den är verkligt folklig och ej genom några
exklusiva bildningskrav utestänger från inflytande begåvade och
framstående personligheter direkt ur folkets mitt. Men demokratien
fordrar allas medverkan och allas ansträngningar, icke minst
deras, som staten själv genom sina läroverk och högskolor påkostat
en högre utbildning och alltså utrustat med särskilda
förutsättningar att fylla en viktig funktion i samhällsarbetet. Ju mera
dessa bildningens »privilegierade» på grund av
självtillräcklighetskänslor eller bekvämlighet eller av andra skäl undandra sig
att förvärva de i våra dagar mer än tidigare nödvändiga
medborgerliga insikterna, desto sannolikare blir det att starkare viljor
och målmedvetnare krafter bli allena bestämmande i samhället.
Eftersom vi icke identifiera de s. k. bildade klasserna med
någon viss partiåskådning, finna vi deras förbättrade medborgerliga
utbildning icke vara någon partifråga utan tvärtom ett allmänt
samhällsintresse. Den politiska selektionen skulle endast kunna
vinna på att de begåvningar, för vilka våra högre skolformer äro
avsedda, genom undervisningens läggning närmas i stället för att
fjärmas folkstyrelsen och de uppgifter, denna kan avfordra envar
medborgare. Men selektionen är också en fråga om individuellt
underbyggnadsarbete och ansvar. Den som anser sig för god att
syssla med sitt samhälles allmänna problem har fråndömt sig själv
all talan; den som utan kunskaper och utan vilja att skaffa sig
dessa vill göra sig bred dömes och utdömes av andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
