Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Medborgarbildning och demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redan nu — t. ex. Herlitz: Svensk samhällslära, som särskilt i sin
sista upplaga innehåller ett inom tillgängligt utrymme ovanligt
väl avvägt kunskapsmått. Man tvingas visserligen genast till det
konstaterandet, att vad som här ges är ett minimum av vad en
student bör ha reda på. Likafullt är det obestridligt, att brist på
användbara läroböcker icke kan lägga några avgörande hinder i
vägen; och skulle ämnet få sig större utrymme anvisat, bleve det
säkerligen ej heller svårt att verkställa de omarbetningar som
kunde befinnas erforderliga.
Utom statskunskap i inskränkt mening, d. v. s. kännedom om
Sveriges statsskick och förvaltning, bör undervisningen i
samhällslära sålunda främst avse att skapa kännedom om det svenska
samhällets faktiska organisation. Ekonomisk teori får man sannolikt
vara rätt sparsam med, åtminstone så länge en fast och allmänt
antagen doktrin på detta område saknas. Däremot kan man fordra
att en svensk medborgare — även om han eller hon icke läst det
differentierade gymnasiets kurs i geografi — skall veta ungefär hur
stor del av vår befolkning som sysselsättes i var och en av de större
näringarna; vilka som äro våra viktigaste export- och importvaror;
med vilka länder vi främst stå i handelsförbindelse, och vilka varor
dessa förbindelser främst omfatta; vilka företag inom olika
områden som främst äro av betydelse för svenskt näringsliv;
grunddragen av företagens organisation; samt ej minst inkomst- och
förmögenhetsfördelningens allmänna karaktär i Sverige, gärna under
någon jämförelse med andra viktigare länder.
Fackföreningsrörelsens, kooperationens och jordbruksorganisationernas omfattning
och ej minst deras byggnad hör också till de saker som var och
en måste känna till. Av praktiska färdigheter på detta område
torde förmågan att författa en självdeklaration icke vara den
minst betydelsefulla, och eftersom praktiskt taget alla svenskar
äro revisorer eller revisorssuppleanter i någon sammanslutning,
borde helst vissa elementa av bokföringskonsten inläggas redan
på det lägsta stadiet. Vad en indexberäkning vill säga, torde även
höra till det som icke kan förbigås, och grunddragen av
befolkningsläran måste man åtminstone på gymnasiet hinna beröra.
Av rättskunskapen må nämnas sådana saker som de allmänna
reglerna rörande avtal, deras giltighet och rättsverkningar,
godtrosförvärv, föreskrifterna för förvaltningen av omhänderhavda
medel, de ekonomiska förhållandena mellan äkta makar, reglerna för
arv och testamente samt domstolsväsendets organisation. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
