Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Gammalsvenskbyborna i Sverige. Av G. Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gammal svenskbybor na i Sverige
De visade också god psykologisk blick för rätt behandling av
byborna under den tid, de voro under deras vård.
Sedan började företagets svåraste del. Man kände ej till de
återbördade svenskbybornas kynne, önskningar eller planer. Detta
måste först studeras, innan en planläggning av verksamheten
kunde ske. Det visade sig emellertid mycket svårt att få något
klart begrepp om bybornas önskemål och funderingar. Deras till
Sverige tidigare komna ledare hade heller inga fixerade linjer,
eller om de hade några, hade de ej gjort klart för sig möjligheterna
att realisera dem. Denna vacklan bland byborna var så tillvida
ogynnsam, att en del sympatier hos svenska folket därigenom gick
förlorad. Naturligtvis var den även tålamodsprövande för
ledningen. Byborna voro en tid alltför lätt färdiga att lyssna till den
sist talande. De hade också en ingrodd misstro till myndigheter
överhuvud. Men så småningom blev det annorlunda.
Från början funnos nog tvenne olika meningar, efter vilka
byborna uppdelade sig, nämligen i en grupp, som ville stanna i
Sverige, och en grupp, vilken önskade fortsätta till Canada.
Genom bearbetning från kommunistiskt liåll tillkom efter en tid en
tredje grupp, som ville återvända till Ryssland.
De två första grupperna omfattade bl. a. de före revolutionen i
Ukraina självägande bönderna. Till den tredje gruppen, som
nästan övervägande bestod av sådana, som i Ukraina varit
jordbruksarbetare, hörde dels och främst de, som kände sig icke äga
den arbetsförmåga, som kräves av en självständig jordbrukare i
Sverige, dels sådana, mest åldringar, vilka längtade tillbaka till
söderns sol ocli den jord, där de vuxit upp.
På våren 1930 reste sammanlagt 76 personer till Canada, sedan
de själva ordnat de ekonomiska förutsättningarna härför. De
utgjorde präktigt folk, som i regel hade släktingar i Canada. Men
där kommo ju snart dåliga tider och så småningom hava 32 st.
sedermera återkommit hit.
Till Ryssland avreste i olika repriser 240 personer. De hade
gallrat ut sig själva och passade merendels både psykiskt och
fysiskt bättre i Ryssland än i Sverige, och det var i stort sett endast
till fördel för verksamheten att de återvände. De borde ju aldrig
ha följt med till Sverige, men såsom förhållandena utvecklat sig,
var ingen gallring möjlig före hittransporten till Sverige.
Det blev utan vidare uppenbart, att det alldeles övervägande
antalet av de kvarstannande svenskbyborna skulle ägna sig åt
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
