Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 6 november - Litteratur - Svenska kulturfonder. Av Otto Varenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 LITTERATUR
Johans förbundet 1848—59, s. 109). Uppgiften om »fondernas nuvarande
storlek» är så gammal som från 31/12 1925. Den i förbundets stadgar
föreskrivna, i december 1930 av trycket utkomna berättelsen för senaste
fyraårsperiod har helt andra siffror.
Går man så över till den del av arbetet, som väl får anses som dess
huvudsakliga, den som innehåller de egentliga, för individerna direkt
avsedda studie- och forskningsunderstöden, stöter man även här på
svårigheter att avgränsa ämnet, om de än härflyta ur andra orsaker. Då förf.
uteslutit fonder, avsedda endast för en bestämd läroanstalts elever, har han
som skäl härför anfört, att dessa lätt vinna kännedom därom i anstaltens
vanligen tryckta stipendiereglementen. Däremot har han ansett sig böra i
stor utsträckning medtaga sådana »fonder, varifrån avkastningen utgår i
form av forsknings- eller resestipendier till vetenskapsidkare och
konstnärer under pågående eller avslutade studier», åberopande som anledning
behovet för de myndigheter, som ha att utdela understödet, av en lätt
tillgänglig översikt av de olika möjligheter, som erbjuda sig för den ena eller
andra kulturuppgiftens tillgodoseende. Båda synpunkterna äga ett visst
berättigande, men de stämma icke rätt väl överens sinsemellan.
Den enskilda läroanstaltens elever torde väl i dess stipendiereglementen
ha samma tillgång till de bestämmelser, som avse forsknings- och
resestipendier, som till dem, vilka gälla rena studiestipendier. Och behovet för
vederbörande myndigheter av översikt är väl icke begränsad endast till
forsknings- och resestipendier. Granskar man nu förf:ens redogörelse för
de senare, så finner man, att närmare ett trettiotal av dessa äro reserverade
för vissa bestämda läroanstalters alumner, sålunda representerande
undantag från det av förf. gjorda undantaget. Och än mer invecklas läget i
några hithörande fall, där stipendieförfattningen medger alternativa
möjligheter, så att understödet kan utgå vare sig som studie- eller som
forsknings- och resestipendium. Jå i en stiftelse — den Thunska — har donator
velat samtidigt tillgodose båda formerna, ehuru förf. i sitt arbete
omnämner blott den senare. Överhuvud taget har den Thunska donationen
behandlats väl knapphändigt.
Härmed må jämföras, hur pass utförligt förf. ansett sig böra behandla
t. ex. det Faltzburgska, vid Lunds universitet fästade resestipendiet,
utgående med 1,200 kr. och icke utdelat sedaii 1923. Liknande
jämförelsematerial erbjuda de Gleerupska, Tornbergska och Westmanska stipendierna. De
äro alla avsedda för studerande vid Lunds universitet, intet av dem är
betecknat som resestipendium och det förstnämnda är ett klart
studiestipendium, skulle således enligt den för arbetet uppgjorda planen ej alls
ha tagits med.
Å andra sidan må påpekas åtskilliga stipendier, som väl kunde varit
förtjänta av ett omnämnande men som icke kommit med, trots att de klart
och tydligt falla inom de för arbetet uppdragna linjerna, Bland
resestipendier påträffas sålunda vid Göteborgs högskola Henrik Ahrenbergs,
utgående med högst 1,800 kr. för en resetid intill två terminer. På samma sätt
finner man vid Stockholms högskola följande årligen utgående understöd:
John och Johanna Håkanssons (3 å 3,300 kr.), E. J. Ljungbergs (l å 700
kr.), L. Namowitskys (l å 2 å lägst 1,200 kr.) och A. O. Winroths (2 å c:a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
