Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 6 november - Litteratur - Svenska kulturfonder. Av Otto Varenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 351
1,600 kr.), vilka alla äro avsedda att även kunna användas som
forsknings-eller resestipendier.
Går man så till de egentliga studiestipendierna och ser efter bland dem,
vilka såsom icke bundna vid en bestämd läroanstalt bort medtagas, så kan
man som förbigångna — eller uteglömda — anteckna dels Elsa Eschelssons
för kvinnliga juris studerande till högre examen än kansliexamen, dels en
rad riddarhusstipendier. Vad det förstnämnda stipendiet — eller
stipendierna, ty det kan delas i två — beträffar, har det nog av stiftarna, docent
Eschelssons arvingar, helst tänkts som ett forskningsstipendium, som
sådant bäst ägnat att hugfästa minnet av den bortgångnas egen livsgärning,
och hade även som sådant bort upptagas i förf: ens bok, men tillfällena till
en så beskaffad användning av detta stipendium äro jämförelsevis
sällsynta, och här som annorstädes visar det sig, hur flytande gränsen mellan
studie- och forskningsstipendier i själva verket är.
Det är för övrigt i ögonen fallande, att ingen hänsyn tagits till de under
riddarhusdirektionens förvaltning stående fonderna. Därifrån utgående
stipendier äro visserligen ridderskapet och adeln förbehållna och många av
dem äro företrädesvis eller uteslutande avsedda för släktingar, men denna
egenskap dela de med åtskilliga andra stipendier. De representera dock i
alla fall en högst väsentlig insats i strävandena att främja vår kulturella
utveckling. Förf. hade blott behövt kasta en blick på 1880-talets årgångar
av riddarhusstipendiater för att finna flera slående belägg på att dessa
medel verkat till fäderneslandets gagn och heder. Det må icke invändas,
att de, som tillhöra ridderskapet och adeln, skulle, i likhet med de vid en
bestämd läroanstalt studerande, ha lätt tillfälle att på riddarhuset inhämta,
vad som i nu berörda avseende kan för dem äga betydelse. Endast ett
jämförelsevis ringa fåtal av dem har Stockholm till vistelseort, och
dessutom kräves det åtskilligt arbete för att bland den mängd av stiftelser
till olika ändamål, som äro anknutna till riddarhuset, taga reda på dem,
som tillhöra här avhandlade kategori.
Slutligen må framhållas önskvärdheten av att redogörelsen för de olika
stiftelserna avfattas så, att eventuella sökande få, så långt möjligt är, klart
besked på de avgörande punkterna. Så t. ex. frågar man nu vid den
Boke-lundska stiftelsen, huruvida därifrån utgående stipendier äro studerande
vid Lunds universitet exklusivt förbehållna eller ej. Vid den Nordströmska
fonden uppstår ett annat spörsmål. I 1924 års förteckning över de under
vetenskapsakademiens förvaltning stående fonderna uppgives nämligen om
denna donation, att den först efter båda donatorernas frånfälle träder i
kraft, och att akademien äger »att framdeles upprätta närmare
reglemen-tariska föreskrifter». Huru härmed numera sig förhåller, framgår ej av
förf:ens bok.
De detaljanmärkningar, som här ovan framställts, avse emellertid på
intet sätt att rubba det totalomdöme över arbetets värde, som inledningsvis
uttalats. Tvärtom må uttryckas en förhoppning, att doktor Olssons nyttiga
bok må få riklig användning och komma ut i nya upplagor, vidgade icke
blott genom en jämnare och fylligare registrering av redan befintliga
fonder utan även genom tillkomsten av ytterligare donationer till fromma för
svensk vetenskap och kultur. Otto Varenius.
26 — 31686. Svensk Tidskrift 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
