Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 15 september - Dagens frågor - Kring ärkebiskopsvalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 DAGENS FRÅGOR
heter ganska mänskligt, om någon teologisk eller kyrklig dignitär känner
just den yttre maktställningen som en lockelse. Det måste dock sägas, att
symptom i denna riktning äro absolut dementerande. Av allt att döma
går kyrkan mot så svåra och kritiska tider, att endast de äro användbara
på hennes ledande poster, vilka i s j älvförgät enhet endast drivas av önskan
att tjäna en stor sak. Engagement och förfarenhet i det partipolitiska
rävspelet är härvid mer till skada än gagn. Det är andra kvalifikationer,
som man önskar finna hos kyrkans främste ledare. Han måste vara en
otvetydigt religiös personlighet, i liv och tanke djupt förankrad i svensk,
evangelisk folkkyrkofromhet. Vidare skall han kunna den svåra konsten
att leda utan att härska. Icke blott hans ställning som prokansler för
rikets största universitet utan även — och kanske än mer — hans
uppgifter som andlig ledare under brydsamma tider gör dessutom kravet på
grundlig vetenskaplig bildning ofrånkomligt. Han måste även vara i
besittning av ett personligt anseende, en självständighet och en omutlig
rättskänsla, som sätta honom i stånd att med kraft företräda kyrkan åt
skilda håll och som göra det naturligt för alla dess vänner ur olika läger
att i framtiden fylka sig kring honom som sin ledare. Man förstår, om de
för ett så ansvarsfyllt ämbete bäst skickade endast under fruktan och
bävan gå in under dess uppgifter.
Mot denna bakgrund är det snarast förvånande, att så många fullt
diskutabla namn kunnat uppbringas i den pågående debatten. Om några
av dessa torde det dock kunna sägas, att deras bärare antingen förefalla
vara svåra att undvara på de viktiga poster, som de nu bekläda, eller där
åtminstone tillsvidare ha tillräckligt utrymme för sina personliga resurser.
Bland de hittills ifrågasatta må här endast fyra nämnas, vilka väl synas
motsvara de krav man måste ställa på Svea rikes ärkebiskop — sedan man
väl gjort klart för sig, att den söderblomska aeran icke låter upprepa sig,
samt nödgats konstatera, att biskoparna Billing och Rodhe, som eljes haft
alla utsikter att samla stora sympatier vid det stundande valet, av olika
skäl icke stå till valmännens förfogande.
Ett namn, som först på sistone förts fram i främsta linjen, är prof. Knut
Westmans. Både som vetenskapsman och som människa äger han i alla läger
ett orubbat anseende för gedigenhet och vederhäftighet. Ingen, som trätt i
"närmare beröring med honom, har kunnat undgå intrycket av en
pliktmänniska av föredömlig karaktär och djup religiositet. Under sina
utomordentligt krävande Kina-år lade han i dagen stor organisatorisk kraft,
parad med en enstämmigt vitsordad förmåga till samförståndsarbete med
andra kyrkosamfund. Icke minst genom sina personliga egenskaper
lyckades han skapa en ny och ökad respekt för den evangelisk-lutherska
kristendomstypen i missionsarbetet, ehuru den numerärt är jämförelsevis svagt
företrädd på det kinesiska arbetsfältet. Såsom ärkebiskop Söderbloms
närmaste rådgivare under den ekumeniska rörelsens tidigare år är han
fullt förtrogen med dess skilda verksamhetsgrenar. Hans långt drivna
flärdlöshet i det offentliga framträdandet kan förefalla en eller annan som
torrhet. Ser man djupare än till ytan, måste man dock. med eller mot sin
vilja fängslas av det vida perspektivet och den osvikliga sakligheten i hans
framställningskonst. Gentemöt den stundom hörda invändningen, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
