Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 15 september - Dagens frågor - Kring ärkebiskopsvalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 307
personliga lärostol i missionshistoria och östasiatisk religionshistoria, som
han nu bekläder, skulle äventyras genom hans förflyttning till annan post,
kan anföras, att åtminstone missionen rikligen skulle kompenseras genom
hans inträde som självskriven ordf. i kyrkans missionsstyrelse. Ju mer
man dröjer inför detta namn, ju klarare framstå dess bärares
kvalifikationer för ärkebiskopsämbetet.
Veterligen för första gången i den svenska kyrkans historia är en lekman
allvarligt ifrågasatt till dess ärkebiskopsämbete, rektor Manfred Björkquist
i Sigtuna. Det är också mycket lätt att förstå, varför mångas blickar
riktats just åt det hållet. Jämte Einar Billing, J. A. Eklund och Nathan
Söderblom måste Björkquist obetingat räknas till de skapande andarna i
kyrkan av i dag. Vid den folkkyrkliga väckelsen för ett par decennier
sedan stod han som kanske ingen annan i centrum. Genom den
vittutgre-nade verksamhet, som bedrives från Sigtunastiftelsen, har han även senare
på mångfaldigt sätt påverkat kyrkolivet. Ej minst betydelsefull har hans
förmåga varit att överbrygga klyftor och komma till tals med oliktänkande
— utan att ett ögonblick pruta av på den centralt kristna grundsyn, som
från begynnelsen varit hans bärande patos. Den ungkyrkliga riktningen,
som inom kyrkan med åren fått en allt starkare ställning, ser i honom
alltjämt sin självskrivne ledare, men även långt utanför denna krets mötes
han av ett ständigt växande förtroende. Med en omutligt redbar karaktär
förenar han en i otaliga praktiska värv prövad organisationsförmåga samt
en både djupgående och vidsträckt bildning av humanistisk och teologisk
art, betygad genom en omfattande författarverksamhet.
Domprosten Yngve Brilioth i Lund är yngst i raden av de här nämnda.
Under sin hittillsvarande, mångsidiga verksamhet har han likväl hunnit
ådagalägga egenskaper, som synas göra honom väl skickad till kyrkans
högsta ämbete. Han är en man av hög personlig resning, otvivelaktigt en
av våra allra främsta andliga talare. Som humanistisk och teologisk
forskare har han gjort sig känd för lärdom, grundlighet och förmåga av
vida perspektiv. Hans ledareförmåga är enstämmigt betygad; de, som
närmare känna honom, veta också, att han äger den för ett andligt ledarskap
nödvändiga förmågan att lyssna till sakliga skäl, även om de tilläventyrs
äro ogynnsamma för egna älsklingsidéer. Slutligen är han den ende av de
nu föreslagna, som framlagt ett omfattande och väl genomtänkt program
för den kyrkliga författningsreform, vars ofrånkomlighet med varje år allt
tydligare träder i dagen. Vare sig han beklädes med ärkebiskopsämbetet
eller icke, torde behandlingen av dessa frågor icke kunna undgå att taga
avgörande intryck av grundtankarna i hans kyrkoprogram.
Det fjärde namnet är likaledes synnerligen starkt: prof. Tor Anar (E.
Sin mest betydande insats har han hittills gjort som vetenskapsman. Hans
religionshistoriska forskning är av europeiska mått. Vid sidan härav har
han emellertid hunnit med en högt uppskattad kyrklig verksamhet inom
ärkestiftet, dels som komminister i Delsbo, dels som kyrkoherde i Gamla
Uppsala. Redan härigenom men även som synnerligen aktiv medlem av
Uppsala domkapitel har han förskaffat sig en djupgående förtrogenhet
med stiftet och dess skilda förhållanden. I likhet med Söderblom
representerar han en ganska sällsynt förening av humanistisk bildning och kultur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
