Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 december 1930 - En bokförläggardynasti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 585
spridda bok. Likartade episoder äger litteraturhistorien många. A andra
sidan veta vi, att författare som Walter Scott och Dickens förtjänade
furstliga förmögenheter på sitt författarskap, vilket ju ej rimligtvis kunnat
ske utan medverkan från deras förläggares sida. Detta har dock i
ojämförligt imycket mindre grad ingått i det allmännia åskådningssättet, inför
vilket förläggaren otvivelaktigt i regel står tämligen illa till boks.
Det är medvetandet om detta faktum som ursprungligen satt den
nuvarande ledaren av det stora Bonnierska förlaget, Karl Oltto Bonnier, pen-’
nan i handen. Den skildring av sin familjs och sitt bokförlags historia som
han nyligen publicerat (Bonniers. En bokhandlarefamilj.
Anteckningar ur gamla papper och urminnet, l—3.
Sthlm 1930) utgår från hans önskan att visa, att — för att citera ett
yttrande i företalet—»även en förläggare är en människa». Att han skall
lyckas övertyga sina läsare om riktigheten av detta djärva påstående kan
man efter att ha studerat hans bok vara tämligen säker om; men
dessutom har han också bevisat ett annat, icke mindre intressant förhållande,
nämligen att en utmärkt förläggare också kan vara en utmärkt författare.
Hans skildring är nämligen icke blott ytterst intressant och givande ur
litteraturhistorisk synpunkt, den är också som tidshistoria och kulturbild
sällsynt fängslande. Man läser den med samma odelade behag som en
riktigt trevlig, gammaldags solid familjeroman, där man så småningom
blir så god vän med de handlande figurerna att man skiljes från dem
med en känsla av verklig saknad.
Släkten Bonnier, som år 1801 från Dresden med den
tjugutre-årige Gerhard Bonnier överflyttade till Norden, hade en god
ställning i sin tyska hemort, där dess stamfader sysslat med
bankir-och juvelerarverksamhet. Att någon av dess medlemmar haft direkt
litterärt påbrå synes emellertid ej vara bekant. Orsaken till att Gerhard
Bonnier vid sin ankomst till Köpenhamn beslöt att etablera sig som
bokhandlare känner man icke, men antagligen har han frapperats av
det litterära livets starka utveckling i den honom förut alldeles okända
niordiska huvudstaden och häri sett en möjlighet att effektivt draga
nytta av de utländska förbindelser han ägde i och genom sin tyska släkt.
Betydelsefullt var väl ockiså att han synes ha besuttit mer omfattande
språkkunskaper än vad som antagligen då för tiden var vanligt inom
bok-handlaryrket; åtminstone hade han efter vad släkthistorien berättar före
sin ankomst till Danmark under en tids vistelse i Hamburg försörjt
sig som lärare i franska och engelska, och vid sitt giftermål i
Köpenhamn år 1803 betecknas han i magistratens protokoll som »sprogmester».
I sin näring var det också framför allt dessa sina egenskaper som
han sökte utnyttja. Dels tack vare sin omfattande korrespondens med
de förnämsta utländska förläggarna, dels ock genom täta affärs- och
studieresor till de europeiska ländernas stora bokhandelscentra blev det
för honom möjligt att vida snabbare och säkrare än sina mera stationära
kolleger förse de bokligt intresserade i Danmarks huvudstad med
aktuell litteratur, och det dröjde icke många år förrän hans från början
ytterst anspråkslösa boklåda blivit en viktig institution i Köpenhamns
litterära liv. Framgången lockade till vidgad verksamhet, och snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
