Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 december 1930 - Upplysningstiden i Västergötland - En bokförläggardynasti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om mot förmodan någon divergens skulle förefinnas låg orätten i varje
fall icke på Dagsnäsdrottens sida.
I längden nöjde sig Pehr Tham emellertid icke med separata
aktioner i religionsfrågan. År 1770 sätter han in med ett stort angrepp,
som avser ingenting mindre än en reform av den bok, som då för tiden
oomtvistligt var svenska folkets mest lästa, nämligen katekesen. Helt
oförtrutet slår han sig ned i Dagsnäs’ bibliotek och utarbetar
egenhändigt ett helt nytt katekesförslag, i vilket han med största iver
inarbetar alla sina oförgripliga meningar om religionens och det praktiska
livets förhållande till varandra. Tendensen är oförtydbart påverkad
av upplysningens radikalism, men i utförandet dominera åter de
nationellt-praktiska synpunkterna. Att författaren själv känner sig som en
kämpe i folkundervisningens tjänst framgår emellertid av hans yttrande
om att han ville ersätta vad som i äldre texter stått »om tomtegubbar,
lövjerskor med mera sådant, vilket föder fåkunnighet och inbillningar»
med sådant som i stället kan »föda kärlek till dygd och lagar». Men
trots all sin energi hade han ingen framgång med sina försök. Skara
konsistorium, som eljest ogärna stötte sig med den mäktige mecenaten,
såg sig efter mycken tvekan dock till slut nödsakat att protestera mot
hans benägenhet för att »hopblanda Guds andeliga rike i dess församling
med världsligt och borgerligt regemente», varav mycken skadelig
konfusion kunde uppkomma, och Gustaf III, till vilken Tham insände en
elegant, i präktigt maroquinband inbunden utskrift av sitt förslag, fann
uppenbarligen hans strävanden föga intressanta. Det efterlängtade
kungliga ingripandet mot konsistoriet på grund av dess censur blev i
varje fall aldrig av. Så blev Pehr Tham icke, som han hoppats, det
svenska folkets reformator i religiöst-praktiska frågor; men det försök
han gjorde är ändock tillräckigt karaktäristiskt för att tillförsäkra
honom ett hedersrum i de svenska originalens galleri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
